Båtlivsundersökningen 2025: Svenskarna vill ha skärpning på sjön

Transportstyrelsen genomför båtlivsundersökningen var femte år och nu presenteras 2025 års undersökning. Av svaren framgår att många vill ha skärpta regler på flera områden inom båtlivet.

Till exempel är fortfarande 84 procent positivt inställda till åldersgräns för snabb båt och 60 procent (tidigare 58) är positiva till obligatoriskt förarintyg för fritidsbåt. 72 procent tycker att det borde vara lag på att ha flytväst (tidigare 70).

– Det här visar att svenskarna har blivit ännu lite mer säkerhetsmedvetna till sjöss och att majoriteten tycks vilja att båtlivet ska vara tryggt för alla, säger Jenny Blomberg, båtlivsexpert på Transportstyrelsen.

En tredjedel av befolkningen var ute i fritidsbåt under förra året, vilket är en tydlig ökning jämfört med de två senaste undersökningarna. Båtlivets dragningskraft har med andra ord ökat i styrka.

Däremot verkar tanken på ett obligatoriskt båtregister inte fullt så engagerande längre. 56 procent är nu positiva till detta, jämfört med 80 procent för fem år sedan. Var tredje person har valt att inte ta ställning i frågan eller saknar åsikt, medan andelen som är negativa har minskat från 14 till 11 procent.

Andra båtförare stör mest

När det gäller störningar av andra båtar har andelen som störs ofta eller alltid sjunkit från nio till tre procent. Även det man störs av har förändrats. I den förra undersökningen pekades vattenskotern ut som mest störande på sjön (69 procent), men så är det inte längre (42 procent). I stället störs man nu främst av båtförare som inte visar hänsyn (51 procent) och av allmän buskörning (49 procent).

– Här ligger det nära till hands att tro att det förarbevis för vattenskoter som vi införde år 2022 helt enkelt har haft effekt, säger Lina Petersson, även hon båtlivsexpert på Transportstyrelsen.

I årets undersökning finns två nya frågor med. Den ena handlar om inställningen till förbud mot båtbottenfärg som innehåller miljöfarliga biocider (koppar). Där har 53 procent uttryckt att de är positiva till ett förbud och 8 procent att de är negativa.

Tvåtaktaren – en vattendelare

Den andra nya frågan handlar om tvåtaktarens vara eller icke vara. Närmare bestämt äldre tvåtaktsmotorer med förgasare utan direktinsprutning, som släpper ut stora mängder oförbränt bränsle direkt i vattnet. Här är 31 procent positiva till ett förbud, medan 23 procent är negativa. Av resterande är 26 procent varken för eller emot och 20 procent saknar åsikt.

I dag har fortfarande 17 procent en gammal tvåtaktsmotor med förgasare, vilket är det som är sämst för miljön.

– Stödet för ett förbud mot koppar i båtbottenfärg är starkare än stödet för ett förbud mot äldre tvåtaktsmotorer. Det kan så klart hänga samman med att det kostar en del att byta en äldre motor mot en nyare som är mer miljövänlig, säger Lina Petersson.

Det finns också tydliga könsskillnader inom båtlivet. På frågan vem som kör båten har 88 procent av männen svarat att de kör båten själv (helt eller delvis), medan endast 46 procent av kvinnorna har svarat samma sak. Och när rodret väl lämnas över till någon annan är det oftast till en man (i 7 fall av 10).

– Därför tycker vi att fler kvinnor borde ta över rodret mellan varven. Att köra båt är som allt annat i livet – ju mer du övar desto bättre blir du. Men framför allt vill vi att alla som vistas på sjön, både kvinnor och män, ska bättra på sina kunskaper för att kunna köra båt på ett säkert och miljövänligt sätt, säger Jenny Blomberg.

Totalt deltog drygt 10 000 personer i undersökningen, varav 2 700 är båtägare. Enligt undersökningen finns det strax under 1,5 miljoner fritidsbåtar i Sverige, varav knappt 1,3 miljoner bedöms vara i sjödugligt skick.

Fakta: Om båtlivsundersökningen

• Omfattar privatägda fritidsbåtar.
• Ger en bild av det svenska båtbeståndet och båtlivet.
• Innehåller jämförelser med tidigare års undersökningar.
• Nytt för denna gång är att enkäten har fyllts i digitalt. Frågorna besvaras av en medlem per hushåll med personer i åldern 20–74 år.
• Besvaras av allmänheten, det vill säga både av båtägare och de som inte äger någon båt.
• Tas fram av Transportstyrelsen i samråd med medlemmar ur Båtmiljörådet och Sjösäkerhetsrådet.
• Finansieras av Havs- och vattenmyndigheten.