Ny undersökning: Unga svenskar har lägst förtroende i Norden för sjukvården

Ifs årliga, nordiska hälsorapport  visar att svenskars förtroende för den offentliga sjukvården har försvagats och är näst lägst jämfört med övriga nordiska länder. Rapporten bygger på en undersökning genomförd av Verian på uppdrag av If bland 4 232 personer i Norden, varav 1 076 svenskar.

Lägst förtroende, sett till olika åldersgrupper, har unga svenskar i åldrarna 18-29 år med 28 procent. I undersökningen svarar 23 procent av de svenska männen i den ålderskategorin och 32 procent av kvinnorna att de har tillit till att få snabb hjälp vid icke-akut vård. För kvinnor ligger förtroendet kring 30 procent även för åldrarna 30–59 år. Förtroendet för vården är större bland de svenskar som är 60 år och äldre, där över hälften känner förtroende.

Kan förklaras med begränsad vårdkontakt
Enligt Hälso- och sjukvårdsbarometern 2023, som publiceras av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), kan det låga förtroendet och den mer kritiska synen bland yngre personer delvis förklaras av att de mer sällan har kontakt med vården och därmed begränsade eller indirekta erfarenheter.

En annan möjlig förklaring är att många unga upplever att sjukvården har organisatoriska utmaningar med långa väntetider och ineffektiva vårdflöden, samtidigt som förtroendet för de politiker som styr sjukvården är lågt. Det visar en svensk undersökning om ungas förväntningar på vården som Demoskop genomfört på uppdrag av Forum för Health Policy.

– Vi ser en stor nedgång i förtroendet för vården bland unga vuxna jämfört med föregående år. Fler undersökningar visar att ungas förtroende påverkas av faktorer som brister i tillgänglighet, kontinuitet och att inte bli tagen på allvar. Lägst förtroende ser vi bland unga män, samma åldersgrupp där 17 procent är stressade över sin framtid. I dessa tider, med ett oroligt omvärldsläge och snabb samhällsutveckling är det kanske viktigare än någonsin att man som ung blir lyssnad på, säger Kristina Ström Olsson.

Förtroendet lägre än tidigare år
Sett över den hela svenska befolkningen svarar 40 procent ja på frågan om de har tillit till att få snabb hjälp från den offentliga vården när det inte handlar om akuta fall. Det är en minskning jämfört med tidigare år (2023: 43 procent, 2024: 42 procent). Jämfört med de andra nordiska länderna är det bara i Finland som förtroendet är lägre. Där uppger 35 procent att de har förtroende vid icke-akut vård.

– Vi har ställt den här frågan några år tillbaka i tiden och i Sverige ser vi en trend att förtroendet för den offentliga vården sjunker, säger Ifs hälsostrateg Kristina Ström Olsson.

Kristina Ström Olsson pekar på ett antal faktorer som orsak till utvecklingen – bland annat de långa vårdköerna inom svensk sjukvård.

– Långa och oförutsägbara väntetider till specialistvården samt stor skillnad beroende på var i Sverige du bor är inget bra recept för att skapa hög tillit. När det fortfarande finns mycket osäkerhet, både för företagare och för privatpersoner, kan vi som försäkringsbolag vara ett bra stöd. Vi kan hjälpa till med förebyggande hälsoinsatser, specialistvård och rehabilitering, , säger Kristina Ström Olsson.

Från undersökningen:

Fråga: Litar du på att den offentliga vården ger dig snabb hjälp om du får problem med sjukdom eller skada?

Ja: 40 procent

Nej: 42 procent

Vet ej/inget svar: 18 procent

Svar utifrån olika åldersgrupper:

18-29 år: Ja: 28 procent

30-44 år: Ja: 33 procent

45-59 år: Ja: 34 procent

60+ år: Ja: 54 procent

Om rapporten
If Nordic Health Report 2025 är baserad på svar från 4 232 personer i Norden mellan den 22 januari och den 7 februari 2025. Norge (n = 1 031), Sverige (n = 1 076), Danmark (n = 1 065) och Finland (n = 1 060). Resultaten är viktade på kön, ålder och geografisk plats för att representera befolkningen. Undersökningen genomfördes av undersökningsföretaget Verian.

LÄS MER: Nordisk hälsorapport: Framtidsoron störst bland unga i Sverige – män särskilt drabbade

LÄS MER: Bara en av fem söker stöd hos chefen vid psykiska besvär