Projekt för levande byar i Motala kommun - och resten av Sverige

I dag har många av Sveriges byar trafiklösningar från 1960-talet med genomfartsleder som skär rakt igenom samhället. Vägarna separerar olika delar av byarna, försvårar framkomligheten och påverkar trafiksäkerheten negativt. Utformning och hastighetsgränser prioriterar ofta bilisternas framkomlighet på bekostnad av oskyddade trafikanters aktiva mobilitet, trygghet och säkerhet.

Det nya projektet, som startade 15 september och pågår under tre år, ska utveckla en ny myndighetsgemensam syn på byar samt testa och utvärdera nya lösningar för att förändra trafikmiljön på de boendes villkor. Exempel på åtgärder är ändrade definitioner av vad som är tättbebyggt område, gestaltningsåtgärder som skapar en levande by, anpassade hastighetsgränser och fysiska vägåtgärder.

– Det ska bli väldigt roligt och spännande att arbeta med det här projektet. Vi har ett riktigt bra konsortium för att tillsammans kunna skapa säkra, trygga och attraktiva livsmiljöer i byarna, säger projektledaren Anna Vadeby, forskningsledare på VTI.

I hela landet finns cirka fler än 1000 tätorter med mellan 200 och 1000 invånare. Fokus i projektet är de 16 byar i Motala kommun som har mellan 50–1000 invånare: Bona, Degerön, Fivelstad, Fornåsa, Fågelsta, Godegård, Karlsby, Klockrike, Korskrog, Medevi, Nykyrka, Tjällmo, Varv, Västanvik, Älvan och Österstad.

Dessa orter har alla genomfartsvägar som skapar barriärer och påverkar möjligheten att ta sig till och från olika aktiviteter i samhället som aktiv trafikant, det vill säga gående och cyklande. Projektet strävar efter att förbättra villkoren för gång- och cykelresor och bidra till ökad aktiv mobilitet för alla medborgare. Byarna ska därmed också bli mer attraktiva att leva i.

– Det här är bra för våra landsbygder, säger Erik Backman, ordförande i den politiska landsbygdsgruppen i Motala kommun. Trafikfrågorna är högt på dagordningen när vi  träffar de lokala bygderåden.

Av de 16 orterna kommer några väljas ut där lösningar ska implementeras och utvärderas under projektets gång. På sikt ska kunskap och erfarenheter från projektet spridas till övriga mindre orter i Motala och även andra delar av Östergötland och hela Sverige.

Projektet finansieras av Vinnova och är ett av fyra så kallade omställningslabb inom innovationsprogrammet ShiftSweden, Sveriges innovationssatsning för 2030-talet från Energimyndigheten, Formas och Vinnova. I omställningslabben samlas projekt med liknande utmaningar för att lära av varandra, testa lösningar och påverka policy.