Skolans slöjdundervisning för hållbar utveckling leder till minskat slöjdande

Ingrid Bergqvist berättar att hon undersökt hur ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter av hållbar utveckling kommit till uttryck i slöjdämnets kursplaner från 1960-talet fram till idag samt hur det tolkas och iscensätts i sex olika slöjdundervisningsmiljöer.

– Studien åskådliggör hur slöjdämnets förändrats via kursplanerna, men också hur slöjdlärares och elevers tolkningar om slöjdämnet, liksom yttre förutsättningar spelar stor roll för hur hållbarhetsundervisning formas, såsom hur det är att undervisa utomhus på en liten byskola i jämförelse med en sal utrustad med allehanda maskiner och verktyg, säger Ingrid Bergqvist.

– Studien bidrar till förståelse för vad ett hållbarhetsinnehåll kan vara, hur undervisning kan gå till samt varför undervisningen iscensätts som den gör.

Återbruksprojekt eller ”naturligt” hållbart

Vidare förklarar hon att slöjda i naturen, lappa och laga, återbruka, förstå slöjdföremåls kretslopp, tänka på arbetsmiljöfrågor, lösa problem, vara konsumentmedveten, satsa på hantverkskvalité, slöjdaktivism och samarbete, är något som betonas bland de intervjuade lärarna i studien när det gäller hållbarhetsinnehåll. Det är även tydligt att kursplanens fokus på miljöfrågan, gör att sociala och ekonomiska aspekter hamnar i skymundan

– Hur detta ska formas till undervisning visar sig komma till uttryck i två didaktiska spår bland lärarna. Det ena är att undervisa via specifika hållbarhetsprojekt där återbruk har en framträdande position, medan det andra är att integrera hållbarhet ”naturligt” i slöjdundervisningen.

– Intressant är att lärarna som förespråkar projekt har ett mer kursplanenära förhållningsätt till slöjdämnet i jämförelse med de andra som förhåller sig mindre bundna. Detta leder till att den slöjdundervisning eleverna möter skiljer sig, både vad gäller kopplingen till hållbar utveckling, liksom slöjdundervisning i allmänhet.

Uppdelat ämnesinnehåll i praktik och teori

– Något som överraskade mig var hur lärarnas tolkning bidrog till att innehållet delades in i så kallade praktiska och teoretiska moment och den tid som eleverna fick ägna sig åt att skriva, till exempel om hur olika material påverkar miljön.

– Eftersom kunskapskraven och betygsättning gällande hållbar utveckling ansågs kräva mer teori ledde det till ett minskat utrymme för det praktiska slöjdandet. Dessa krav ger även eleverna ett ökat ansvar i att förmedla vad de har lärt sig, samtidigt som de ska förhålla sig till moraliska ställningstaganden gällande hållbarhet, såsom varför det är bättre att tälja en träslev än att köpa en slev i plats.

Studien visar också att eleverna bidrog till att vidga förståelsen för vad hållbarhet kan vara via sitt slöjdande och sina slöjdföremål. Ett konkret exempel var när några elever utformade en fågelholk i syfte att se ”naturlig” ut för att inte skrämma fåglarna, i kontrast till de färgrika och fantasifulla holkar som läraren visat som inspirationskälla.

– Ett annat resultat som studien visar är att återbruk som innehåll, förutom att det ger möjlighet till utforskande av material, också är utmanande då det kräver god föreställningsförmåga och materialkännedom. 

Slöjd som hållbarhetsämne

När Ingrid Bergqvist granskade kursplanerna visar det sig att slöjdämnet alltid haft en viktig roll i att fostra för hållbarhet. Historiskt har det handlat om konsumentekonomiska frågor, som att tillverka föremål till hemmet, samt lära sig att vårda och laga samt spara på material inför sitt vardags- och arbetsliv.

– Socialt sett ska slöjdämnet bidra till glädje och stärka tilltron till den egna förmågan att lösa praktiska uppgifter, samtidigt som ämnet reproducerar vissa normer när det gäller vad som slöjdas, liksom vem som slöjdar. I takt med samhällsförändringar har kopplingen till miljöfrågor stärkts, och idag betonas ekologisk hållbarhet i ämnet.

– Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till diskussionen om hur nya begrepp och innehåll tolkas och varför vissa tolkningar ses som givna och andra inte. När det kommer nya reformer kring styrdokument är det viktigt att inte vara historielös utan ha kunskap om hur samhällsförändringar inverkar på slöjdämnet.

– Jag vill föra fram att slöjdundervisning har många möjligheter när det gäller hållbar utveckling men att pluralistiska undervisningssätt behöver utvecklas så att elevernas tankar får komma fram då det är deras framtid det handlar om. Jag vill även öka förståelsen för de faktorer som inverkar på undervisningen förutom läraren.

Om disputationen

Avhandlingen Slöjdundervisning för hållbar utveckling inom tre arenor finns publicerad digitalt. 

Disputationen äger rum fredag 26 september, kl. 13:15-15:15 i Hummelhonung, HUM D.210

Opponent är Mia Porko-Hudd, professor, Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Åbo Akademi.

Kontakt: Ingrid Bergqvist, ingrid.bergqvist@umu.se ingrid.bergqvist@liu.se tel. 013-28 27 37