Butikshandeln tror på ökad försäljning

Framtidsförväntningarna inom såväl sällanköpsvaruhandeln som dagligvaruhandeln steg i september, medan de minskade något inom partihandeln. Och även om den generella trenden nu går i rätt riktning, så befinner sig fortsatt de tre segmenten under det neutrala värdet 100, vilket innebär att framtidstron inom handelns branscher fortsatt är pessimistisk.

Dagligvaruhandelns framtidsförväntningar ökar mest i månadens Handelsbarometer. Framtidsindikatorn stiger med 4,8 enheter, vilket innebär att septembers månads indikatorvärde är 98,5. Den största bidragande faktorn till det tydliga uppsvinget är en tilltro på ökad försäljning.

Samma mönster går att finna inom sällanköpsvaruhandeln, vars framtidsindikator ökar med 2,4 enheter. Även här är förhoppningarna om en ökad försäljning det som skapar störst optimism bland handelsföretagen.

– Det råder inga tvivel om att det är något mer optimistiska vindar som blåser i Handelslandet Sverige, vilket jag också märker av i samtalen med våra medlemsföretag. Men det är långt kvar innan vi kan förvänta oss optimism likt vi såg innan lågkonjunkturens inträde. Branschen präglas fortsatt av pessimism, som inte minst baseras på det oroliga omvärldsläget, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

Finans- och penningpolitiska åtgärder bidrar till ökad optimism

Under senare tid har regeringen presenterat budgetnyheter vars syfte är att stärka konsumenternas köpkraft, samtidigt som Riksbanken för några dagar sedan sänkte styrräntan. Besked likt dessa är av stor vikt för att handelsföretagens framtidsförväntningar ska stiga.

– Vi har under en längre tid påtalat vikten av att stärka konsumenternas köpkraft för att handelsföretagen ska kunna verka och växa. Och vi kan glädjande nog konstatera att regeringen delar den uppfattningen, givet den budget som nu presenterats. Att Riksbanken sänkte räntan är också något som talar för att optimismen inom handeln ska öka ytterligare, säger Sofia Larsen.