Nedskärningarna i den statliga assistansen: Minst 58 miljarder sedan 2014

– Från 2014 fram till och med 2026 har assistansersättningen ökat med 24 procent. Jämfört med omsorgsprisindex, som på ett rimligt sätt följer faktisk kostnadsutveckling inom assistansen, så borde ersättningen ha ökat med 41 procent under samma period. Det är en mycket stor skillnad, totalt mellan 58 och 85 miljarder kronor, säger Björn Arnek, branschekonom och analytiker på Vårdföretagarna.

Kostnaden för den statliga assistansen bedöms under 2026 uppgå till totalt 32,5 miljarder kronor. Det är mellan 7,8 miljarder kronor och 12,0 miljarder lägre än om antalet assistansberättigade legat kvar på 2014 års nivå och schablonersättning följt omsorgsprisindex, OPI. Antalet individer med statlig assistansersättning har sedan 2014 minskat från 16 200 till 13 400, medan antalet assistanstimmar kapats från 104 miljoner till 95 miljoner.

– Politiken har under lång tid varit inriktad på att minska antalet personer med rätt till statlig assistans. De besparingar som staten gjort har i hög grad vältrats över på kommuner och anhöriga. Samtidigt har många fått nöja sig med insatser med lägre självbestämmande och frihetsgrad än personlig assistans. Samhällsekonomiskt ineffektivt dessutom, säger Patrik Silverudd, näringspolitisk expert inom personlig assistans på Vårdföretagarna.

I budgetpropositionen för 2026 föreslås assistansersättningen höjas med 1,5 procent – långt under den faktiska kostnadsutvecklingen. En höjning med 3 procent hade kostat det offentliga 475 miljoner kronor, vilket åtminstone på kort sikt hade dämpat den akuta situation som branschen befinner sig i.

– Regeringen gör det nu ännu svårare för seriösa utförare med kollektivavtal att bedriva personlig assistans. Alla som berörs av passistansen – assistansberättigade, anhöriga, assistenter och utförare – ja, till och med kommunerna – känner en stark och berättigad oro för assistansens framtid, säger Patrik Silverudd.

Assistansbarometern i sin helhet hittar du här.