Stora satsningar i Västra regionen i ny nationell plan för transportinfrastruktur

Den nationella planen för transportinfrastruktur är utformad för att möta Sveriges framtida behov av effektiva, hållbara och robusta transporter. Den skapar bättre förutsättningar för arbetspendling, ett konkurrenskraftigare näringsliv och stärkt totalförsvar.

– I Västra regionen ligger fokus mycket på åtgärder på väg och järnväg som ska stärka näringsliv och underlätta arbetspendling, då vi i regionen har en stor pendling inom och över länsgränsen, säger Jörgen Einarsson, regional direktör. I regionen har vi också Sveriges största hamn samt flera andra hamnar och farleder som är avgörande för godstransporter till sjöss. Även ur ett totalförsvarsperspektiv innebär denna plan sammantaget en betydande satsning.

Arbetet med att beta av järnvägens underhållsskuld fortsätter med ökat tempo. Planen öppnar perspektivet att detta kan vara avklarat till år 2050, förutsatt kontinuerliga resurstillskott och att andra järnvägsaktörer förverkligar sina planer. Tidplanen för underhåll tar hänsyn till att tågen måste fortsätta gå samtidigt som underhållsarbete pågår.

Utrullningen av signalsystemet ERTMS för järnvägen fortsätter och ska införas successivt fram till år 2042. Dessutom föreslås flera kapacitetshöjande åtgärder på järnväg och väg.

Upprustning av vägnätet till nytta för trafikanter, näringsliv och totalförsvar
Planförslaget innebär att allt eftersatt vägunderhåll kommer att ha åtgärdats under perioden, alltså fram till år 2037.

Stamvägnätets bärighet ska höjas till bärighetsklass BK4 till år 2030. Det möjliggör tyngre transporter och stärker både näringslivets konkurrenskraft och totalförsvarets kapacitet. Planförslaget tar hänsyn till totalförsvarets behov och prioriterar insatser som stärker samhällets motståndskraft. Underhålls- och bärighetsåtgärder tidigareläggs på sträckor där Försvarsmakten har identifierat särskilda behov.

En rad insatser ska göras för att öka tillgänglighet, framkomlighet och trafiksäkerhet. Exempel är åtgärder för mer mötesseparering (”2+1-väg”), fortsatt anpassade hastighetsgränser och hastighetsövervakning. Andra åtgärder är säkra sidoområden, att åtgärda farliga korsningar, mitträffling av vägbanan, säkrare vägmiljöer i tätort och vid genomfarter, automatiska trafiksäkerhetskameror och platser för poliskontroll.

Miljö- och klimatanpassning
Av planens totala omfattning går 16 miljarder till riktade miljöåtgärder. Exempel på sådana är bättre ljuddämpning i fasader, bullerreducerande beläggning på vägar, säkra passagemöjligheter för djur och infrastrukturmiljöer som främjar artrikedom. 5 miljarder är öronmärkta för att klimatanpassa vägarna genom exempelvis trädsäkring, erosionsskydd samt rensning och byten av trummor för avvattning. När det gäller järnvägen avsätts medel till klimatanpassning genom exempelvis utbyte av trummor till nya med större radie och för erosionsskydd.

Största möjliga nytta för varje satsad krona
Planförslaget är resultatet av ett omfattande arbete i samverkan med kommuner, regioner och näringsliv. Genom åtgärdsvalsstudier och dialog har Trafikverket säkerställt att insatserna möter verkliga behov och ger största möjliga effekt.

Varje satsning i planförslaget har genomgått noggrann analys och prövning. Målet är att varje investerad krona ska ge största möjliga nytta – i form av ökad tillgänglighet, förbättrad trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan. Det bygger på ett systemperspektiv där hela transportkedjan vägs in, från lokal pendling till godstransporter.
Nytt är att principen om samhällsekonomisk nytta får större genomslag än tidigare vid urval av investeringar. Det innebär att 20 miljarder kronor frigörs för mer samhällsekonomiskt motiverade insatser samtidigt som ett antal investeringar som tidigare var med i planen utgår.

Västra regionen
Västra regionen, med Västra Götaland och Halland, är Nordens främsta transport- och logistikregion, med en geografi som innehåller både storstad och glesbygd. I och med det kommer olika typer av utmaningar kopplat till resande och transporter.
 I regionen finns 15 procent av Sveriges vägar och 15 procent av landets järnvägar med 16 000 km väg och 2 201 spårkilometer.

– Mer tillförlitliga vägar och järnvägar är i fortsatt fokus för vår region, bland annat kommer mycket beläggningsunderhåll att genomföras de närmaste åren, säger Jörgen Einarsson. Antal mil väg som får ny beläggning mer än fördubblas under perioden 2028–2037 jämfört med beläggningsmängden 2024, med en succesiv ökning 2025-2027. På järnväg sker spår- och växelbyten samt upprustning av kontaktledningsanläggningar i delar av regionen.

Aktuellt för projekt Västlänken
Efter att ha genomfört en granskning av flera stora projekt för ökad kostnadskontroll visade granskningen av entreprenaden för Korsvägen i Västlänken på systematiska fel och brister från leverantören, vilket lett till ökade kostnader och förseningar. Trafikverket valde därför tidigare i september att häva kontraktet med entreprenören WLC.
För hela Västlänken är bedömningen att kostnaden kommer att uppgå till 32,2 miljarder kronor i 2009 års prisnivå, vilket motsvarar 49,3 miljarder kronor i 2025 års prisnivå. Kostnaden tar hänsyn till Trafikverkets återbetalningskrav gentemot Västlänkens entreprenörer på 4,4 miljarder kronor i 2009 års prisnivå, vilket motsvarar 7,5 miljarder kronor i 2025 års prisnivå.

Orsaker till kostnadsökningen hänförs främst till de anpassningar av byggnation som krävts inom etapp Haga efter tidigare entreprenör AGN, anpassningar och justeringar till följd av exempelvis fortsatt stadsutveckling, ökade kostnader utifrån omvärldsläge samt förseningar och återkommande kostnadsökningar från entreprenörerna för etapperna Centralen och Korsvägen.
Gällande tidplan så förväntas Västlänken öppna för trafik 2030 med öppning av Station Centralen redan 2026 enligt plan.
Trängselskatt infördes i Göteborg 1 januari 2013 och Trafikverket bedömer att trängselskatt fortsatt är ett viktigt verktyg för att hantera trängsel och förbättra miljön. Ett borttagande av trängselskatten i Göteborg skulle få stora konsekvenser på resmönster och trafikflöden. Därför föreslår Trafikverket i nationell plan 2026-2037 att intäkter från trängselskatten används för att täcka Västlänkens kostnadsökning med 50 procent, vilket motsvarar intäkter från trängselskatt i cirka 7 år. Resterande 50 procent föreslås finansieras via statliga anslag.

Nya större investeringar för Västra regionen:

• E45 Vänersborg-Mellerud, deletapp Liden-Frändefors, ombyggnad 2+1 väg inklusive förbifart Frändefors och ny planskildhet över Norge-Vänerbanan
  - 13 kilometer mötesseparerad väg, ökad trafiksäkerhet och höjd hastighet
• Göteborg-Alingsås, högre kapacitet etapp Olskroken-Partille, lokaliseringsutredning
  - Förutsättningar för överflyttning från väg till järnväg, minskade förseningar i hela systemet Göteborg-Stockholm, möjlighet att köra fler tåg vilket tillsammans med Västlänken ger goda effekter i regionaltågstrafiken
• Västkustbanan, förbigångsspår Tyllered
  - Ökad kapacitet och turtäthet samt mindre förseningar, möjliggör fler och längre godståg
• Västkustbanan Halmstad C, kapacitet uppställningsspår
  - Ökad kapacitet och turtäthet, underlättar för persontågstrafiken, minskar kappkörningseffekterna och antalet störningar/stopp
• Befintliga tågbanor, hastighetshöjning 250 km/h Öxnered-Lund
  - Ökad kapacitet och turtäthet, systemeffekter i regionaltågstrafiken, minskade restider

Därutöver finns 16 nya objekt som prövats men inte inryms i nationell plan 2026-2037.

Planförslaget går nu ut på remiss till berörda instanser. Remissynpunkter kommer att lämnas till regeringen, som förväntas fastställa planen under våren 2026.

Läs mer om planförslaget: www.trafikverket.se/nationellplan

Läs mer om Västlänken: Västlänken - www.trafikverket.se