Regeringsuppdrag om strypvåld redovisat

Rättsmedicinalverket har inom ramen för uppdraget genomfört tre olika aktiviteter: en kunskapsöversikt om skador och risker vid strypvåld, en kartläggning av skador vid strypvåld i svenska obduktions- och rättsintygsärenden samt en konferens om strypvåld för rättsväsendets myndigheter.

Konsensus om livshotande tillstånd

Kunskapsöversikten baseras på vetenskaplig internationell litteratur om strypning. Den visar bland annat att den exakta kritiska gränsen för när strypning övergår till att medföra en risk för livet inte är möjlig att definiera. Medvetslöshet är ett tecken på att strypningen medfört blodcirkulationsstörning till hjärnan och det råder konsensus inom rättsmedicin i Sverige att gränsen för när en strypning övergår i ett livshotande tillstånd är vid medvetslöshet.

-    Utöver att strypning kan vara livshotande finns det vissa studier som indikerar att upprepad strypning kan påverka hjärnfunktionen på längre sikt. Kunskapsläget inom detta område är dock fortfarande osäkert och kräver ytterligare forskning, säger Eva Rudd, överläkare och specialist i rättsmedicin och en av medarbetarna bakom kunskapsöversikten.

Strypning utan skador

Myndigheten har även kartlagt skador vid strypvåld baserat på rättsmedicinska ärenden avseende såväl dödligt som icke dödligt strypvåld i Sverige. Studien omfattar alla fall av dödligt strypvåld mellan åren 2003–2022 (139 st) och 617 fall av icke-dödligt strypvåld under 2022, alla hämtade från RMV:s databas. Resultaten visar tydliga skillnader mellan dödligt och icke-dödligt strypvåld. Till exempel utövas icke-dödligt strypvåld nästan alltid med händer (96 procent), medan dödligt strypvåld lika ofta utövas med snara som med händer.

En slutsats i kunskapsöversikten är att det förekommer dödsfall till följd av strypning utan synliga yttre eller inre skador, i upp till 16 procent av fallen. Detta bekräftas av resultatet i den svenska studien, där sju procent av de dödliga fallen var utan synliga yttre skador eller tecken på strypvåld. Det innebär att en del mord och dråp genom strypning kan förbli oupptäckta, speciellt om offren inte blir föremål för en rättsmedicinsk obduktion. När det gäller det icke-dödliga strypvåldet hade drygt en tredjedel av offren inga synliga skador, vilket kan göra det svårt att bevisa att strypvåld har förekommit i dessa fall.

-    Strypning med dödlig utgång lämnar ofta synliga skador, men inte alltid. Förekomst av dödsfall till följd av strypning utan yttre skador visar att frånvaro av observerbara fynd inte utesluter att strypvåld utövats. Med andra ord: avsaknad av synliga fynd räcker inte som bevis för att det strypvåld som utövats inte varit av allvarlig art, utvecklar Brita Zilg, överläkare och specialist i rättsmedicin och en av forskarna bakom studien.

Rättsintyg en förutsättning

En noggrann undersökning och dokumentation som även fångar den utsatta personens uppgifter om till exempel medvetandegrad är viktigt för att kunna bedöma den här typen av fall på ett korrekt sätt. Bilderna av eventuella skador behöver hålla hög kvalitet och polisutredningen innehålla en detaljerad beskrivning av händelseförloppet. Rättsintyg från RMV ger goda förutsättningar för ändamålsenlig dokumentation och korrekta bedömningar i ärenden som rör strypvåld, vilket behövs för en framgångsrik förundersökning och process i domstol. 
-    Vår bild är att strypvåld är en angelägen fråga som yrkesverksamma inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården och andra aktörer som har i uppdrag att verka brottsförebyggande behöver förstärkt kunskap om, vilket vårt arbete med uppdraget har bidragit till. Ett fokus på förbättrad dokumentation och underlag tror vi kommer att höja kvaliteten i förundersökningar och förbättra möjligheten att i ett rättsligt sammanhang bedöma våldsformen, säger Elias Palm, överläkare och chef för Rättsmedicinalverkets rättsmedicinska avdelning.

Förbättrat kunskapsläge

RMV:s konferens för andra aktörer inom rättskedjan samt aktörer som möter våldsutsatta personer gav flera viktiga insikter, inklusive om vikten av utökad samverkan och kunskapsutbyte mellan aktörer. Kunskapsläget, såväl inom RMV som inom hela rättskedjan, bedöms ha förbättrats. Arbetet har också identifierat områden där det behövs ytterligare insatser, inte minst när det gäller att informera om riskerna med strypvåld. 

-    En avgörande insats är att förse unga med kunskap som gör att de förstår att strypning, även när det förekommer i ett sexuellt sammanhang med samtycke, är riskfyllt och kan dels få allvarliga konsekvenser för den som utsätts, dels medföra straffrättsliga åtgärder för den som utsätter någon för strypning, avslutar Jenny Kvarnholt, generaldirektör vid Rättsmedicinalverket.