Viktigt steg för Norrbotniabanan – men uteblivna satsningar på dubbelspår oroar

Norrbotniabanan Umeå–Luleå kommer att binda samman en region med stora exporterande företag, två universitet och 330 000 invånare. Att Norrbotniabanan är med i den nationella planen är ett viktigt steg mot färdigställande, även om den inte är fullt finansierad.

–  Vi gläds särskilt åt att Trafikverket tagit till sig förslaget om att etappen Skellefteå–Luleå kan projekteras och byggas av en annan aktör. Det har vårt bolag Norrbotniabanan AB upprepade gånger lyft till både Trafikverket och regeringen. Med en alternativ lösning kan banan komma fortare på plats. Nu vill vi snabbt etablera ett projektbolag och komma vidare, säger Janus Brandin, regional utvecklingsdirektör i Region Norrbotten.

Norrbotniabanan kommer att gagna kompetensförsörjning, konkurrenskraft, export, attraktivitet och skapa nödvändig redundans i transportnätet. Men det gäller i stor utsträckning även hela järnvägssträckan Luleå–Narvik. Planen omfattar en del tidigare utpekade kapacitetshöjande åtgärder på Malmbanan, men inga nya. Och det efterlängtade dubbelspåret på ”Sveriges Suez-kanal”, Luleå–Boden, saknas i planen. Eftersom det förslag som Trafikverket lagt fram i dag sträcker sig fram till 2037, så riskerar nödvändiga åtgärder att skjutas mycket långt på framtiden.

–  Trafikverket har redan utrett dubbelspår Luleå-Boden, fått regeringens uppdrag att påskynda arbetet och medel för att arbeta med järnvägsplaner. Nu har man valt bort det. Jag ser en risk att kapacitetshöjande åtgärder kommer för sent för att möta industrins behov, säger Anders Öberg (S), regionstyrelsens ordförande i Region Norrbotten.

Även Malmbanan är i stort behov av dubbelspår. Det är inte bara viktigt för Sverige, utan också för våra grannländer, EU och Natos förmåga att försvara Nordkalotten.

–  Den befintliga kapaciteten räcker inte till för EU:s behov av metaller och mineral. Kiruna har pekats som en strategisk plats för råvaror under Critical Raw Materials Act. Nato behöver kunna lita på Malmbanan för truppförflyttningar och leveranser. Luleå-Narvik behöver både ökad kapacitet och robusthet, vilket bara fullt ut kan lösas med dubbelspår hela vägen. Regeringen behöver se de här behoven innan ett beslut fattas, säger Anders Öberg