Ny rapport: Effektiv klimatomställning minskar behovet av nya gruvor

– Det går att genomföra den nödvändiga klimatomställningen effektivt och samtidigt begränsa antalet nya gruvor. Genom att utnyttja metaller och energi mer effektivt och anpassa energi- och transportsystemen efter tillgången på material kan klimatutsläppen minskas samtidigt som de negativa konsekvenserna av många nya gruvor kan undvikas, säger Karin Lexén generalsekreterare Naturskyddsföreningen.

När transport- och energisystemen ställs om för att minska klimatutsläppen uppstår en rad målkonflikter, bland annat kopplat till metall- och mineralbrytning och behovet av nya gruvor. Naturskyddsföreningen har i rapporten ”Vägval i klimatomställningen – avgörande för efterfrågan på metaller och mineral” analyserat hur efterfrågan på metall och mineral påverkas av olika vägval för klimatomställningen, där tre olika framtidsscenarier har undersökts. Hur stor efterfrågan blir beror kraftigt på faktorer som hur mycket elektricitet som behövs framöver eller hur transportsystemet ser ut i framtiden.

Alla undersökta scenarier för klimatomställning visar att transportsystemet är den allra mest resurskrävande sektorn när det kommer till metall och mineral. Sektorn står för upp till 80 procent av efterfrågan av metaller och mineral, beroende på hur omställningen går till. Det handlar som mest om hela 1,7 miljoner ton metaller och mineral.

Anledningen till den stora materialåtgången är att samtliga scenarier räknar med ett transportsystem som liknar dagens, med en övergång från fossila egenägda bilar till elbilar. En övergång från ett fordonscentrerat till ett funktionscentrerat transportsystem är därför central, och skulle leda till kraftigt begränsad metall- och mineralåtgång.

– Om dagens fossildrivna bilar ersätts med elbilar kommer transportsektorn att sluka hela 80 procent av alla metaller som behövs för klimatomställningen, vilket skulle leda till att många nya gruvor som skulle behöva öppnas med stor negativ påverkan på livsviktig natur. Naturskyddsföreningen anser att klimatomställningen måste genomsyras av nytänkande inom transportsektorn och av effektivitet på alla plan, och att den inte får leda till nya allvarliga miljöproblem, säger Karin Lexén.

Enligt Naturskyddsföreningens beräkningar måste energi- och resursförbrukningen minska. Exempelvis måste det ständiga tillflödet av icke förnybara bränslen upphöra, antalet fordon behöver bli färre och batteriernas storlek bli mindre. Den infrastruktur som innehåller metaller och mineral, som till exempel fordon och vindkraftverk, måste utnyttjas så effektivt som möjligt, genom exempelvis elbilspooler och flexibel elanvändning. Det krävs också kraftiga investeringar i innovationssystem. Ökad återvinning är en annan faktor som krävs.

Analyserna indikerar också att om de globala reserverna fördelades jämnt mellan alla jordens invånare skulle Sverige inte ha möjlighet att få tillgång till tillräckligt med nickel, kobolt och litium – tre viktiga batterimaterial med dagens teknik – för att möta efterfrågan, oavsett scenario.

FAKTA OM RAPPORTEN

De scenarier som valts illustrerar olika vägval, men är inte uttömmande eller valda för att visa en specifik önskad framtid. Tre scenarier som beskrivits av Svenska kraftnät valdes: ”Elektrifiering planerbart” (EP), ”Elektrifiering förnybart” (EF), samt ”Småskaligt förnybart” (SF) (Svenska kraftnät, 2025). Dessa scenarier valdes eftersom de illustrerar skillnader i vägval med direkt betydelse för klimatomställningen. Alla scenarier utgår från att det svenska klimatmålet om netto-nollutsläpp uppnås till år 2045, men är inte preskriptiva utan utforskar olika möjliga utvecklingsvägar.

Här hittar du rapporten ”Vägval i klimatomställningen – avgörande för efterfrågan på metaller och mineral”