Uranförbudet slopas: Välkommet och logiskt steg för ökad självförsörjning

Förbudet mot att utvinna uran infördes 2018 och har lett till att lovande gruvprojekt har stannat av eller blivit försenade eftersom uran förekommer tillsammans med andra metaller. Uran följer ofrånkomligen med upp vid brytning av andra mineral men behöver alltså i nuläget hanteras som ett avfall.

– Förbudet har därför bromsat potentiell utvinning av högaktuella metaller som är avgörande för klimatomställningen, som vanadin, nickel och sällsynta jordartsmetaller, säger Maria Sunér.

Möjligheterna att utvinna även dessa metaller ökar nu.

– Vi bedömer även att attraktiviteten för att prospektera i Sverige ökar genom borttagandet av förbudet. Att uran nu kommer kunna tas tillvara som en produkt istället för avfall stärker de ekonomiska förutsättningar för framtida gruvprojekt, säger Maria Sunér.

Frågan måste också ses i ett geopolitiskt ljus. Sverige och resten av EU är starkt importberoende av många metaller, och så även uran. EU-kommissionen har varit tydlig med att den inhemska produktionen av kritiska råmaterial behöver stärkas.

Det hade dessutom varit ologiskt att behålla förbudet mot att bryta uran samtidigt som kärnkraft är en stor energikälla i Sverige. Vi kommer under överskådlig tid vara beroende av att uran bryts någonstans. I den svenska berggrunden finns dessutom mer än en fjärdedel av EU:s kända urantillgångar.

I förslaget blir uran åter ett koncessionsmineral enligt minerallagen, och förbudet mot att bryta uran i 9 kap. miljöbalken tas bort. Det föreslås även att det inte längre ska krävas tillstånd av regeringen för brytning av uran (17 kap. miljöbalken).

– Förslaget innebär att uran nu ska hanteras på samma sätt som andra koncessionsmineral, vilket är logiskt. En noggrann miljöprövning med strikta krav kommer givetvis att genomföras, säger Maria Sunér.

För intervjuer och mer information, vänligen kontakta:

Axel Fernandez, tel: +46 (0)72 168 29 79 , axel.fernandez@svemin.se
Maria Sunér, vd tel: +46 (0)8 762 67 30 , maria.suner@svemin.se

FAKTA - förslaget

Sedan 2018 är det förbjudet att prospektera eller bryta uran, dvs ämnet uran upphörde att vara ett s.k. koncessionsmineral. Regeringen tillsatte en bokstavsutredning i februari 2024 för att se över hur förbudet skulle kunna plockas bort. Klimat- och miljöministern beslutar om en utredning för att avskaffa förbudet mot uranutvinning - Regeringen.se

I förslaget som nu remitteras återinförs uran som ett så kallat koncessionsmineral i Minerallagen samt det uttryckliga förbudet mot prospektering och brytning av uran i 6 kapitlet Miljöbalken tas bort. Man tar också bort kravet på regeringens tillstyrkan för brytning av uran ur Miljöbalken 17 kapitlet.

För kärntekniska verksamheter kvarstår kravet på tillåtlighet från regeringen, som också kräver tillstyrkan av den berörda kommunen (sk kommunalt veto).

Remissen ska besvaras 20 mars 2025

FAKTA - så förekommer uran i den svenska berggrunden

Uran är ett metalliskt grundämne, det tyngsta som förekommer i naturen. Medelhalten i jordskorpan är drygt 2 gram uran per ton (0,0002 procent). Det innebär att uran är cirka 500 gånger vanligare än guld och lika vanligt som tenn. Medelhalten av uran i de rikaste gruvorna i världen är cirka 2 procent. De högsta halterna av uran, närmare 20 procent, finns i några få fyndigheter i Kanada. Stora mängder uran finns i den svenska marken, men halterna är låga. Under 1960-talet öppnades en svensk urangruva i Ranstad. Verksamheten slutade eftersom den var olönsam.

På sgu.se finns en FAQ om uran, läs gärna mer där.