Var fjärde stockholmare bor i områden med höga bullernivåer

– Buller är inte bara en fråga om trivsel, det är i första hand en hälsofråga. Allt mer forskning visar att långvarig exponering kan kopplas till bland annat sömnproblem, stress och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Våra resultat visar att buller är en av de miljöfaktorer som påverkar flest människor i länet och behöver hanteras som en central strategisk fråga i samhällsplaneringen, säger Anne-Sophie Merritt, forskare och chef för enheten för miljömedicin på Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm.

Rapporten visar att visar att 23 procent av Stockholms läns invånare har minst ett bostadsfönster mot en stor gata, trafikled, järnväg eller industri och att 14 procent har sovrumsfönstret i ett sådant läge. Resultaten visar också att allt fler bostäder i länet byggs i områden med höga bullernivåer.

Även om andelen som uppger att de störs mycket eller väldigt mycket av trafikbuller har minskat något sedan den senaste undersökningen för 8 år sedan har det faktiska antalet störda ökat i och med den ökande befolkningen i Stockholms län: från cirka 172 000 till cirka 180 000. När det gäller personer som upplever sömnproblem kopplade till trafikbuller har både antalet och andelen ökat under samma period: från cirka 70 000 (4,6 procent) till cirka 90 000 (5,2 procent). 

Luftföroreningar fortfarande en stor folkhälsofråga

Luftföroreningar är fortsatt en av de miljöfaktorer som påverkar hälsan mest i länet. Små partiklar och kvävedioxid beräknas bidra till en ökad dödlighet som motsvarar att invånarnas livslängd i genomsnitt förkortas med omkring nio månader. Trots att rapporten visar att luftkvaliteten har förbättrats över tid, så överskrids fortfarande riktvärdena för kvävedioxid och små partiklar – de maxnivåer som rekommenderas för att skydda människors hälsa - i områden med mycket trafik.  Nästan en femtedel (19 procent) av Stockholms läns befolkning har ett bostadsfönster mot en större gata eller trafikled och 11 procent har ett sovrumsfönster mot en sådan gata.

– Att luftkvaliteten har förbättrats är positivt, men effekterna på befolkningsnivå är fortfarande stora när så många bor nära hårt trafikerade vägar. Här behöver vi både minskade utsläpp och smartare planering av bostäder och trafik, säger Anne-Sophie Merritt.

Om Miljöhälsorapporten

Miljöhälsorapport Stockholms län 2025 visar hur människors hälsa och livskvalitet påverkas av olika miljöfaktorer – som luftföroreningar, buller, grönområden, kemikalier, klimat och inomhusmiljö. Rapporten bygger på den nationella miljöhälsoenkäten och innehåller både färska siffror, tidstrender, riskbedömningar och förslag till åtgärder. Miljöhälsorapporterna för Stockholms län ges ut vart fjärde år av Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm, och är ett viktigt kunskapsunderlag för regionala och kommunala beslutsfattare och handläggare som arbetar med frågor som rör stadsplanering, miljö och folkhälsa.

Årets rapport bygger på över 46 000 enkätsvar från vuxna invånare i länet,18–84 år, och är den hittills största miljöhälsoundersökning som genomförts i Stockholms län. Enkätundersökningen genomfördes 2023.

Rapporten presenteras på ett seminarium idag klockan 09.00. Se länk nedan för program och anmälan.