Närhälsan uppmärksammar suicidprevention med temamånad – och tydliggör rutiner för att rädda liv

Varje år tar omkring 1 500 personer sitt liv i Sverige. Tio gånger fler försöker. Bakom varje siffra finns en människa, en familj och ett sammanhang. Många av dessa personer söker hjälp i primärvården, ibland långt innan tankarna på suicid blir akuta. Det gör att primärvården har en avgörande roll i att upptäcka psykisk ohälsa tidigt och bedöma vårdbehov. 

– Varje person som vi kan bemöta på ett bra sätt är suicidpreventivt. Varje patient vi kan förhindra att må sämre är ett viktigt arbete, långt innan någon blir suicidal, säger Josefine Lilja, samordnare för psykisk hälsa och ordförande i Närhälsans psykologiråd. 

Nya rutiner ska skapa trygghet 

Suicidprevention är en prioriterad fråga i både Närhälsans och VGR:s patientsäkerhetsplan. Närhälsan arbetar aktivt med att implementera regionala riktlinjer för suicidprevention, både för vuxna och för barn och ungdomar. En gemensam rutin för hela organisationen är under utveckling, med målet att skapa trygghet i mötet med patienter i riskzonen. 

– Det ska vara tydligt vad man gör om man träffar en patient med suicidrisk – vem man pratar med, vad nästa steg är. Då kan man känna sig trygg i mötet, säger Josefine Lilja. 

Psykisk livräddning – ett gemensamt ansvar 

Under temamånaden lyfts även patientfall och vikten av att ha aktuella lokala rutiner för psykisk livräddning (PLR), något som ska vara lika självklart som hjärt-lungräddning. 

Suicidprevention är ett gemensamt ansvar, oavsett yrkesroll. Alla i teamet har en viktig funktion, från receptionen till laboratoriet. 

– Ibland blir det så tungt när vi pratar om suicid, att vi glömmer bort alla de små insatserna. Vi behöver bredda bilden av vad suicidprevention är. Det handlar om bemötande, om att våga fråga, att se och lyssna, säger Josefine Lilja.