Krav på jämn könsfördelning i bolagsstyrelser hotar inte äganderätten

I den offentliga debatten framförs ofta att lagstadgade krav på könskvotering i bolagsstyrelser är ett oacceptabelt ingrepp i äganderätten. Men rättslig forskning som faktiskt granskar detta påstående har hittills varit nästan obefintlig. Johanna Jers, doktorand i rättsvetenskap vid Umeå universitet, har nu undersökt påståendet.

– Jag såg att det fanns ett behov av att belysa de rättsliga aspekterna och konsekvenserna av krav på jämn könsfördelning i bolagsstyrelser. Den vetenskapliga diskussionen har helt enkelt saknats, säger Johanna Jers.

EU-direktiv och svenska förutsättningar

Studien utgår från EU:s jämställdhetspolitiska arbete, där målet är att undanröja bristande jämställdhet och diskriminerande stereotyper i det ekonomiska beslutsfattandet. Sedan 2022 finns ett EU-direktiv som kräver en jämn könsfördelning i större börsnoterade bolag. Kraven omfattar dock bara en bråkdel av EU:s totalt 24 miljoner aktiebolag.

Jers undersöker både om Sverige kan införa mer långtgående krav än direktivet och hur dessa krav förhåller sig till aktieägarnas rättigheter. Hennes studie tar ett tydligt aktieägarperspektiv och analyserar hur äganderätten kan balanseras med ambitionen om ett jämställt näringsliv.

Studien är tudelad. Å ena sidan undersöks om en medlemsstat kan införa mer långtgående krav på en jämn könsfördelning i bolagsstyrelser i syfte att uppnå ett jämställt näringsliv. Å andra sidan analyseras hur sådana krav förhåller sig till aktieägarnas äganderätt.

– Det finns alltid ett motstånd när jämställdhetsarbete utmanar grundläggande maktordningar. Min ambition har varit att bidra till kunskap om förändringsarbete inom ekonomiskt beslutsfattande, och att se hur rätten kan fungera som verktyg i det sammanhanget, säger hon.

Studien undersöker innehållet och omfattningen av aktieägarens rättigheter. Den analyserar om krav på jämn könsfördelning inskänker aktieägarens rättighetsskydd. Dessutom diskuteras hur sådana krav kan implementeras på ett ändamålsenligt sätt med hänsyn till bolagets funktion, samhällsroll och politiska målsättningar.

Tydliga resultat

Johanna Jers visar att krav på jämn könsfördelning inte utgör ett oacceptabelt ingrepp i aktieägarnas äganderätt, varken utifrån aktiebolagsrättsliga rättigheter eller grundläggande fri- och rättigheter. Slutsatsen är därmed tydlig: krav på jämn könsfördelning inskränker inte aktieägarnas rättigheter. Det innebär att Sverige, inom ramen för aktiebolagsrätten, kan gå längre än EU-direktivet.

– Mina resultat visar att det är fullt möjligt att ställa krav på könsfördelning i samtliga aktiemarknadsbolag, och även i publika bolag listade på multilaterala handelsplattformar. Om lagstiftaren vill gå ännu längre och ställa krav även på publika bolag som inte är noterade finns ett potentiellt utrymme att göra det, säger Jers.

Det innebär att Sverige kan överväga mer långtgående krav än EU-direktivet för att uppnå ett jämställt näringsliv.

– Det är dock upp till lagstiftaren att avgöra hur detta ska ske, avslutar Johanna Jers.

Fakta om Johanna Jers
Johanna Jers disputerar från Juridiska institutionen i samarbete med genusforskarskolan, Umeå universitet. Efter disputationen planerar Johanna att utveckla de idéer som inte fick plats i avhandlingen. Hon är också nyfiken på responsen från både akademin och näringslivet.

– Jag ser fram emot att se hur resultaten tas emot. Diskussionen är långt ifrån över, och jag hoppas att mitt arbete kan bidra till ett mer vetenskapligt grundat samtal om jämställdhet i bolagsstyrelser, säger hon.

Läs hela avhandlingen här