Nytt forskningsprojekt kan påverka framtidens ålförvaltning

För att bevara den akut hotade ålen används bland annat så kallad Trap and transport (T&T) som ger lekvandrande blankål skjuts förbi vattenkraftverk. Ål har fångats i sjöar uppströms kraftverk sedan 2011 och sedan körts förbi kraftverken för att därefter släppas ut nedströms. Fram till 2024 har totalt 210 000 ålar transporterats förbi kraftverk.

Men ålarna som släpps ut i Östersjön möter ytterligare faror på sin vandring, exempelvis i form av kustnära fiske. Det här projektet ska därför undersöka hur ålarna som naturligt simmar från Östergötlands vatten reagerar på att få en längre skjuts till västkusten och på så sätt undgå några av deras största faror.

–  Vi arbetar för att på vetenskaplig grund få kunskap om vår T&T verkligen ökar ålens chanser att nå Sargassohavet för lek. Resultaten kommer att användas för vattenkraftsindustrins arbete med miljöanpassning och förhoppningsvis kunna utgöra en grund för Havs- och vattenmyndighetens arbete med Sveriges ålförvaltningsplan, säger Jakob Bergengren, fiskeribiolog och miljöingenjör på Tekniska verken.

Individmärkningen gör ålens resa spårbar
Metoden som används är akustisk telemetri. Den är välbeprövad och har använts för att spåra fisk i flera decennier, men under de senaste åren har tekniken förfinats snabbt och möjliggör nu insamling av beteendedata.

– Vi bedövar ålarna och opererar därefter in små akustiska sändare, som skickar signaler varje minut om fiskens position, rörelse och simdjup. Signalerna tas emot av mottagare som vi placerat ut i vattendragen och längs kusten, vilket gör det möjligt att spåra varje individs vandring. På så sätt kan vi följa ålarnas vägval, beteende och överlevnad under första delen av vandringen ut mot det öppna havet, säger Petter Lundberg, forskare vid Institutionen för vilt, fisk och miljö på SLU.

Hela märkningsproceduren tar cirka fyra minuter, och utförs av erfarna fiskmärkare från SLU. Efter märkningen får Glan-ålen åka med tanktransport: ena hälften till Bråviken, och andra till Lilla Edet, för att släppas ut i Göta älv. Vid Lilla Edet släpps ålarna från Glan tillsammans med märkta ålar från Vänern. Efter utsläppet observeras ålens vandringsbeteende och överlevnad under knappa två års tid, givet att de inte begett sig ut på öppet hav tidigare.

– Vi kommer att jämföra överlevnaden mellan de ålar som vi sedan tidigare släpper ut på östkusten och de som vi släpper ut på västkusten, samt eventuella skillnader mellan härkomst i Göta älv. Målet är att ge ålen bästa möjliga chans att reproducera sig, samtidigt som vi värnar om den så viktiga fossilfria vattenkraften, säger Lo Persson, miljöspecialist vid Vattenfall Vattenkraft.

Media är välkomna med förfrågning om att följa med ut på sjön Glan. Kontakta i så fall gärna press@tekniskaverken.se

Fakta

• Den europeiska ålen (Anguilla anguilla) är klassad som akut hotad. 
• Projektet löper mellan juli 2025-januari 2027 och genomförs inom ramen för Vattenkraftens miljöforskningsprogram och Krafttag ål inom Energiforsk.
• Den svenska förvaltningsplanen för ål är under revidering och ett förslag från Havs- och vattenmyndigheten har nyligen varit ute på remiss. Tekniska verken, Vattenfall Vattenkraft och SLU genom institutionen för Akvatiska resurser har besvarat remissen.

För mer information, kontakta gärna:

Jakob Bergengren, fiskeribiolog och miljöingenjör på Tekniska verken
Telefon: 013 20 92 09
E-post: jakob.bergengren@tekniskaverken.se

Petter Lundberg, forskare vid Institutionen för vilt, fisk och miljö på SLU
Telefon: 070 27 85 321
E-post: petter.lundberg@slu.se

Lo Persson, miljöspecialist vid Vattenfall Vattenkraft
Telefon: 070 224 19 48
E-post: lo.persson@vattenfall.com