VA-kostnaderna rusar i Göteborg

– VA-kostnaderna har blivit en oförutsägbar faktor som slår direkt mot fastighetsägarna. Eftersom hyresintäkterna inte visar motsvarande ökningar innebär det att fastighetsägarna får ta hela smällen för kommunens eftersläpande investeringar, säger Anders G Johansson, näringspolitisk chef på Fastighetsägarna GFR.

Fastighetsägarnas krav: Från krisläge till kontroll

Fastighetsägarna GFR menar att det krävs åtgärder på såväl nationell som lokal nivå för att åstadkomma en mer rimlig kostnadsfördelning, sänka de totala kostnaderna och rusta ett eftersatt VA-system. Organisationen framför fyra förslag:

1. Reformera VA-lagen. Kommunerna behöver få möjlighet att bygga upp fonder och reserver för framtida investeringar och amorteringar. Det skulle minska behovet av lånefinansiering och göra det möjligt att jämna ut kostnaderna över tid.

2. Inför en nationell återhämtningsplan och återta statens ansvar. Staten måste ta ett samlat ansvar för den eftersläpning som byggts upp under decennier. En nationell plan med statlig medfinansiering och långsiktigt stöd behövs för att säkerställa förnyelse, klimatberedskap och totalförsvarsförmåga i VA-systemen.

3. Inför rättvisa taxemodeller. Nyexploatering ska inte bekostas av befintliga kunder. Flerbostadshus bör inte betala avgift per lägenhet när det bara finns en anslutning. Det snedvrider kostnadsfördelningen och strider mot självkostnadsprincipen.

4. Bromsa kostnadsutvecklingen. Göteborgs Stad behöver använda de verktyg som faktiskt står till buds – effektivare projektstyrning, samordnade upphandlingar och bättre prioritering av investeringar – för att dämpa taxehöjningarna och skapa större stabilitet över tid.

– Det här handlar inte bara om boendekostnader. Det handlar också om trygghet, robusthet och vår förmåga att stå emot störningar. Ett fungerande VA-system är en del av Sveriges totalförsvar, avslutar Anders G Johansson.

Lång tradition av jämförelser

Sedan 1996 har Nils Holgerssongruppen varje år kartlagt kostnader för sophämtning, VA, el och uppvärmning i landets alla 290 kommuner. Bakom rapporten står Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.