Framtidens fossilfria fasadmaterial – framställt av 100 procent papper

Ett nytt hållbart fasadmaterial – bestående helt och hållet av papper, impregnerat med ett naturligt bindemedel – är nu under utveckling. Genom att uteslutande använda biogena råmaterial, kan koldioxidavtrycket minska med upp till 98 procent jämfört med konventionella fasadalternativ. Dessutom kan materialet återvinnas till naturen den dagen det tas ner. Under ett års tid ska den nya teknologin, som tagits fram av det svenska företaget PaperShell, testas på HSB Living Lab.
Kan papper vara framtidens fasadmaterial? Det låter kanske otänkbart, men det är något som just nu undersöks på HSB Living Lab i Göteborg – den unika forskningsarenan som är lika delar boende och labb, och där nya innovationer testas i verkliga förhållanden. Syftet är att undersöka hur materialet står sig mot tidens och vädrets påfrestningar.
– PaperShell som fasadmaterial representerar ett spännande steg för mer hållbart byggande, säger Madelaine Doufrix, projektkoordinator på HSB Living Lab.
PaperShell är ett nytt material där kraft- eller returpapper pressas till slitstarka komponenter, som kan ersätta koldioxidintensiva material som aluminium, plast och glasfiber. Med sin biogena sammansättning är materialet ett hållbart komplement till de ofta mineral- eller fossilbaserade fasadmaterial som finns på marknaden.
Kraftig minskning av koldioxidutsläpp
Genomförda livscykelanalyser, som utvärderar produkters miljöpåverkan, har visat att materiallösningen kan minska koldioxidutsläppen med upp till 98 procent, jämfört med till exempel aluminium eller glasfiberarmerad plast. Dessutom kan materialet skapa en kolsänka den dag fasaden tas ner, genom att omvandlas till biokol som återförs till jorden i slutet av livscykeln.
Det mångsidiga materialet från PaperShell används idag inom allt från möbel- och elektronikbranschen till bilindustrin. Nu ska materialets egenskaper för första gången utvärderas som fasadpanel – en form av träplåt – på en byggnad, och det görs på HSB Living Lab. Testningen av fasadmaterialet görs av PaperShell i samverkan med bland andra Chalmers Industriteknik samt övriga parter i det Vinnovafinansierade projektet.
– Vi har två stora bioströmmar som kan ersätta fossila råvaror: spill från livsmedelsproduktion samt råvaror och restströmmar från skogsindustrin. Det är värdefulla resurser som vi i dagsläget slarvar bort. Genom att ta cellulosafiber och föra tillbaka en del beståndsdelar som finns i träd och plantor, kan omvandla vi papper tillbaka till en typ av trä. Det blir ett material som är både vackert och oerhört starkt, säger Anders Breitholtz, VD och grundare av PaperShell.
HSB Living Lab möjliggör verklighetsnära testning
Fasadmaterialet, som på HSB Living Lab testas i form av kvadratiska paneler, har behandlats med olika typer av impregnering och monterats på fasaden i tre olika väderstreck. En av plattorna är obehandlad och kommer därför, likt trä, naturligt gråna med tiden medan de andra plattorna har behandlats med bland annat biokol och grafen för att sakta ner den naturliga åldringsprocessen.
Under ett års tid ska materialets långsiktiga hållbarhet mot regn, sol och vind mätas genom byggnadens vädersensorer. Parallellt med testerna på HSB Living Lab görs åldringstester hos RISE, Research Instituts of Sweden, där materialet utsätts för accelererad åldring i form av starkt UV-ljus i kombination med vatten.
– Som tillväxtbolag har vi haft stort behov av hjälp när det gäller kunskapskraft, utrustning och testkapacitet, för att utvärdera PaperShell för olika applikationer. När det kommer till att testa PaperShells materialegenskaper för exteriört bruk, har RISE kompetens och samlade kunskap, tillsammans med HSB Living Lab som testarena, varit ovärderlig. Det har hjälpt oss att snabba på utvecklingen av PaperShell som nytt hållbart fasadmaterial, säger Anders Breitholtz.
Även om utseendet inte är det primära fokuset i testerna på HSB Living Lab, har det en viktig betydelse för den fortsatta utformningen av PaperShell fasadpaneler. I samarbete med projektpartnern Olsson Lyckefors Arkitektur utforskar man därför materialets olika estetiska möjligheter, bland annat huruvida plattorna kan användas för andra byggnadsdelar som nischar och fönster. Under projektets gång kommer de boende i HSB Living Lab få svara på frågor om deras intryck och känsla för materialet.
Framsteg för hållbart byggande
Testerna på HSB Living Lab kommer att pågå till sommaren 2025. Förhoppningen är att fasadmaterialet ska bana väg för nya möjligheter och på sikt bidra till en mer hållbar utveckling inom byggbranschen.
– Att framtidens fasadmaterial utvecklas och testas på HSB Living Lab är verkligen något att vara stolt över. PaperShell representerar ett spännande framsteg för hållbart byggande, säger Madelaine Doufrix, projektkoordinator på HSB Living Lab.
Övriga partner i projektet är Nouryon, Brixly och Stena Recycling.
För mer information:
Jens Holmberg, PR- och kommunikationsansvarig HSB Living Lab
jens.holmberg@hsb.se
070-721 50 11
Kontakter
Kawa ZolfagaryPressekreterare HSB Riksförbund
Tel:072-205 59 62kawa.zolfagary@hsb.seBilder
Om oss
HSB är en medlemsägd, kooperativ organisation som arbetar med bosparande, byggande och förvaltning. HSB vill skapa en trygg boendemiljö där alla kan träffas och trivas.
HSB är Sveriges största bostadskooperation med:
- ca 677 000 medlemmar
- ca 4 100 bostadsrättsföreningar
- ca 35 000 förtroendevalda
- 23 regionala HSB-föreningar
HSB ägs och drivs av medlemmarna enligt principen en medlem – en röst.
Följ HSB Riksförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HSB Riksförbund
Glädjande besked om nya bolåneregler18.12.2025 14:16:56 CET | Pressmeddelande
Regeringen presenterade idag förslag på förändringar gällande amorteringskrav och bolånetak. Bland annat föreslås det att bolånetaket höjs till 90 procent av bostadens värde. HSB välkomnar beskedet och ser fram emot att regeringen går vidare med förslagen.
Positiva förslag för att stärka kundskydd på fjärrvärmemarknaden10.12.2025 14:54:26 CET | Pressmeddelande
Energimarknadsinspektionen (Ei) har presenterat ett åtgärdspaket med syfte att stärka kundskyddet. HSB välkomnar åtgärderna som föreslås men vill också se ett mer konkret sätt att pröva skäligheten. - Prisutvecklingen de senaste åren visar att fjärrvärmemarknaden är dysfunktionell. I praktiken är det ett monopol och insynen i prissättningen har varit mer eller mindre obefintlig, därför välkomnar vi att Energimarknadsinspektionen föreslår åtgärder som ska stärka kundskyddet, men mer behövs, säger Johan Nyhus, förbundsordförande HSB. Ei föreslår bland annat att det införs en ny funktion för tvistlösning, en plattform för ökad insyn i fjärrvärmeverksamheten, samt ett utökat informationsansvar för fjärrvärmeföretagen. - Vi skulle även vilja se en skälighetsprövning för pris och andra villkor för fjärrvärmen. När företag köper in sig på fjärrvärmemarknaden och höjer priserna på bara några år med tiotals procent behöver det finnas en möjlighet att pröva om priset är skäligt, säger Johan Nyhu
HSB ställer sig bakom förslag om ökad trygghet i bostadsrätter28.11.2025 15:23:18 CET | Pressmeddelande
Regeringens snabbspårsutredning Stärkt trygghet i bostadsrätter har nu lämnat sina förslag. De innebär bland annat att bostadsrättshavare ska kunna sägas upp även om brottet begås på platser som ligger längre bort från själva bostaden än vad som tidigare varit möjligt. - Det är mycket välkomna förslag som utredningen presenterar. HSB har länge efterfrågat bättre verktyg för bostadsrättsföreningar att motverka otrygghet och kriminalitet, säger Johan Nyhus, förbundsordförande HSB. Tröskeln för att en bostadsrätt ska kunna sägas upp när den används för brott sänks, vilket innebär att föreningen får större möjligheter att agera mot otrygghet. Om en bostadsrättshavare ägnar sig åt våld, hot eller liknande handlingar som leder till försämrad trygghet kan det nu ligga till grund för förverkande av bostadsrätten. Möjligheterna för en bostadsrättsförening att neka medlemskap skärps och förtydligas. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. - Skärpningarna som föreslås är angelägna
Dramatisk kostnadsutveckling för vatten och avlopp, elnät, fjärrvärme5.11.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Kostnaderna för fjärrvärme, elnät, vatten och avlopp samt avfall fortsätter att öka kraftigt. I år har priserna totalt ökat med cirka 10 procent visar Nils Holgerssonrapporten. Samtidigt innebär sjunkande elhandelspris att den totala kostnadsökningen för ett Nils Holgerssonhus blir måttligare än befarat. Skillnaderna i driftkostnad mellan kommunerna är fortsatt stora – det är exempelvis 85 procent dyrare att bo i Vaxholm än i Luleå. Bostadskostnader som ingen kan välja bort fortsätter att rusa. Kostnader för fjärrvärme, elnät, vatten och avlopp (VA) samt avfall har ökat dramatiskt under 2025, visar Nils Holgerssonrapporten. Men det finns en ljuspunkt i mörkret: det lägre elhandelspriset mildrar den totala kostnadsökningen något. Figur 1: Index för prisutvecklingen för de olika nyttigheterna Exkluderar man elhandelspriset och energiskatten från den totala kostnaden så återstår de monopolliknande nyttigheterna och dessa ökat med 9,7 procent i genomsnitt under året – betydligt mer än infl
Omöjligt att uppnå klimatmålen utan stöd - Energirenovering olönsam i nästan hela landet14.10.2025 15:34:39 CEST | Pressmeddelande
En ny rapport från CIT Renergy, beställd av HSB Riksförbund, visar att det är svårt att uppnå lönsamhet för omfattande energieffektivisering. - Det ställs höga krav på omställning från Sveriges regering och EU, men i praktiken är investeringskostnaderna så höga att det är företagsekonomiskt olönsamt i hela landet, säger Mikael Rosén, energiexpert HSB. Studien som genomförts av CIT Renergy, ett helägt dotterbolag till Stiftelsen Chalmers Industriteknik med unik kompetens inom energieffektivisering, omfattar ett flerbostadshus från 70-talet med typisk energiprestanda och analyserar lönsamhet med priser och prismodeller för fjärrvärme och el i fem orter: Stockholm, Göteborg, Linköping, Västerås och Gotland. På alla orter förutom Gotland är energieffektiviseringar i praktiken inte företagsekonomiskt lönsamma. EU:s klimatmål och direktiv som Energieffektiviseringsdirektivet (EED) och Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) ställer krav på kraftigt minskad energianvändning. Alla bygg
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum


