Ny rapport överlämnad till socialtjänstministern: Så bör en indexering av assistansersättningen gå till

I höstas utlovade regeringen vid en presskonferens i samband med budgetpropositionen att man ska införa en indexering av schablonbeloppet till 2026. En ny rapport från Fremia visar hur en sådan ny, indexerad modell för assistansersättningen skulle kunna genomföras.

– Den långvariga underfinansieringen av assistansen är ohållbar. Behovet av en rejäl höjning av assistansersättningen och därefter indexering är akut. I den rapport som Annika Wallenskog har tagit fram på vårt uppdrag finns konkreta förslag på hur det kan göras. Modellen bygger på redan i dag tillgänglig officiell statistik, vilket är en stor fördel, säger Henrik Petrén, branschexpert personlig assistans hos Fremia.

Socialtjänstministern mottog rapporten

I går träffade Henrik Petrén och Annika Wallenskog socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) och hennes medarbetare för att presentera och överlämna rapporten.

– Det var ett konstruktivt möte med ministern och vi hoppas förstås att regeringen tar med sig innehållet i det fortsatta arbetet med att få en bra indexering på plats i god tid innan nästa budget, säger Henrik Petrén.

I rapporten förordar Annika Wallenskog en enkel och transparent modell som säkerställer att ersättningen hålla jämna steg med löneutvecklingen.

– Det här är en jätteviktig fråga. I rapporten visar vi att assistansersättningen inte har hängt med i pris- och löneutvecklingen. Det innebär att staten har sparat en massa pengar på bekostnad av assistansmottagare och -anordnare. Om assistansersättningen hade följt Omsorgprisindex, OPI, och legat på samma nivåer som annan vårdpersonal, skulle den ha varit 40–46 kronor högre i dag, säger Annika Wallenskog, konsult på Gullers grupp och tidigare chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR.

Rapportens centrala budskap

1. Höjning av schablonersättningen: För att komma i kapp med den urholkade nivån behövs en initial höjning av assistansersättningen. I rapporten föreslås en höjning med 35–45 kronor per timme.
2. Införande av indexering: En stabil och transparent indexeringsmodell, baserad på lönekostnadsökningar bör införas för att säkerställa rättvis ersättning över tid. En modell baserad på löneindex, såsom Labour Cost Index (LCI) för vård- och omsorgspersonal, skulle ge en mer rättvis och förutsägbar ersättning.
3. Enkelhet är att föredra framför exakthet: Schablonersättningens uppräkning bör inte baseras på en prognos eller ett preliminärt index. Ett definitivt index är att föredra, trots att det då kan ta lång tid för en snabb löneökning att få effekt i schablonen.

– En bra indexeringsmodell måste vara enkel och förutsägbar – den behöver inte vara exakt på decimalen. Det viktiga är att alla vet vad den bygger på och att statistiken finns kvar framåt, säger Annika Wallenskog.

För ytterligare information och kommentarer: Henrik Petrén, branschexpert personlig assistans, Fremia, 0708897544, henrik.petren@fremia.se

Ladda ned och läs hela rapporten: https://www.fremia.se/intressepolitik/rapporter/