Klimatförändringar kan öka spridningen av nervgift i haven
10.10.2025 08:00:00 CEST | Umeå universitet | Pressmeddelande
Klimatdriven syrebrist i Svarta havet för tusentals år sedan ledde till en kraftig ökning av mikroorganismer som kan producera det starka nervgiftet metylkvicksilver. Det visar en ny studie i tidskriften Nature Water, ledd av Eric Capo vid Umeå universitet, som pekar på att liknande processer kan uppstå i dagens varmare hav.

Metylkvicksilver är en mycket giftig förening som ansamlas i fisk och skaldjur och utgör en allvarlig hälsorisk för människor. Ämnet bildas när vissa mikrober omvandlar oorganiskt kvicksilver i syrefattiga miljöer.
I dag gör klimatförändringarna att sådana syrefattiga områden breder ut sig i kustnära havsområden, inklusive delar av Östersjön. Varmare och mer stillastående vatten blandas sämre, och ökade algblomningar bidrar till att syret tar slut på djupet, vilket skapar idealiska förhållanden för dessa mikrober.
Spår av forntida mikrober
Genom att analysera DNA från sediment i Svarta havet från de senaste 13 500 åren upptäckte forskarna gener (hgcA) kopplade till mikroorganismer som producerar metylkvicksilver. Förekomsten var som störst under den varma och fuktiga perioden för omkring 9 000 till 5 500 år sedan. Då ökade syrebristen i vattnet kraftigt – en situation som har många likheter med de trender som observeras i dagens hav och kustområden.
– Våra resultat visar att klimatuppvärmning och syrebrist i sig, utan industriella kvicksilverutsläpp, kan skapa ”hotspots” för produktion av metylkvicksilver, säger Eric Capo, biträdande universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet och huvudförfattare till studien.
– Det här väcker allvarlig oro inför framtiden, eftersom växande områden med syrebrist kan öka människors exponering för nervgift via konsumtion av fisk och skaldjur, säger Meifang Zhong, försteförfattare till studien och doktorand i Eric Capos forskargrupp.
Syrebrist och utsläpp av kvicksilver
I studien jämförde forskarna mikrobiella signaler från forntida sediment med dem från dagens vattenpelare och fann både likheter och slående skillnader. Medan moderna metylkvicksilverproducerande mikrober i Svarta havet påverkas av industriell kvicksilverförorening och övergödning, drevs de som levde för tusentals år sedan främst av klimatdriven syrebrist och ansamling av organiskt material.
Resultaten understryker vikten av att förstå hur mikroorganismer reagerar på miljöförändringar, både idag och historiskt. Genom att studera uråldrigt mikrobiellt DNA visar forskarna hur klimatdriven syrebrist har format – och fortsätter att forma – riskerna för metylkvicksilverföroreningar i marina ekosystem.
Läs också: Forskarnas kortspel lär barn om mikroorganismer
Om den vetenskapliga artikeln
Zhong, M., Barrenechea Angeles, I., More, K. D., Picard, M., Bertilsson, S., Bravo, A., Björn, E. & Coolen, M. Capo, E. Climate-driven deoxygenation promoted potential mercury methylators in the past Black Sea water column. Nature Water. 8 oktober 2025.
Kontakter
Eric CapoBiträdande universitetslektorInstitutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Tel:090-786 71 71eric.capo@umu.seSara-Lena BrännströmKommunikatör och presskontaktTeknisk-naturvetenskapliga fakulteten
Tel:090-786 72 24sara-lena.brannstrom@umu.sePresskontakt, vardagar kl 8.00-16.30
Tel:070-610 08 05press@umu.seBilder

Länkar
Om oss
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
Följ Umeå universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet
Ny och högaktuell kurs inom cybersäkerhet startar på Umeå universitet16.10.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Våren 2027 startar kursen Nätverkssäkerhet vid Umeå universitet. Den ger möjlighet att fördjupa sig inom cybersäkerhet – ett område som blir allt viktigare. – Vi riktar oss till studenter som vill få gedigna kunskaper om nätverkssårbarheter, olika typer av attacker och hur man skyddar sig för att uppnå resiliens. Kursen är en del av vår utbildningssatsning och bygger på stark forskning inom AI och cybersäkerhet, säger Lars Karlsson, biträdande prefekt vid Institutionen för datavetenskap.
Bloddialys kan påverka både hjärta och hjärtprover15.10.2026 10:45:50 CEST | Pressmeddelande
Dialys är en livsuppehållande behandling för patienter vars njurar slutat fungera. En ny avhandling från Umeå universitet visar att dialys kan förändra nivåerna av blodprover som används för att upptäcka hjärtskador och att blodflödet i den kärltillgång som används för behandlingen kan ha betydelse för risken att utveckla hjärtsvikt.
Kombination av läkemedel inte hjälpsamt vid Skelleftesjukan14.10.2026 07:45:00 CEST | Pressmeddelande
Att kombinera två effektiva läkemedel mot hjärtamyloidos, även kallad Skelleftesjukan, minskar inte risken för att dö i hjärtkärlsjukdom eller för återfall i förvärrade hjärtkärlhändelser. Det visar en ny studie där Umeå universitet och forskningsenheten i Skellefteå medverkar. Resultaten förvånar forskarna, som väntat sig att se en förbättring.
Mellanchefer i skolan har makt men saknar ofta mandat13.10.2026 08:10:00 CEST | Pressmeddelande
Svenska kommuner organiserar styrningen av skolan på mycket olika sätt. Mellanchefer kan ha makt över verksamheten, samtidigt som de ofta saknar ett statligt reglerat mandat. Deras handlingsutrymme varierar både mellan olika utbildningsförvaltningar och mellan personer inom samma förvaltning. Det visar Linn Antonssons forskning vid Umeå universitet.
Hur kan elever använda AI utan att sluta tänka själva?12.10.2026 11:20:12 CEST | Pressmeddelande
AI kan skriva texter och lösa uppgifter på några sekunder. Men vad händer med lärandet när elever inte längre behöver göra hela tankearbetet själva? Det ska forskare vid Umeå universitet undersöka tillsammans med en gymnasieskola i Umeå. Ett nytt forskningsprojekt har beviljats 1,9 miljoner kronor. Forskarna ska utveckla och pröva undervisning där AI blir ett stöd utan att ta över elevernas eget tänkande.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum