Unik studie om PFAS i barns hjärnor

– Vår studie visar ett tydligt samband. Det är första gången man följer upp exponering för PFAS under graviditeten med en omfattande hjärnavbildning (MRI) av barn flera år senare, säger Matej Orešič, professor vid Örebro universitet.

Studien är den första som studerat hela hjärnan samtidigt i hjärnskanner på barn i relation till PFAS-exponering under graviditeten, flera år efter födseln. Forskarna fann samband mellan högre nivåer av PFAS hos gravida kvinnor och förändringar i både hjärnans struktur och i kopplingarna mellan olika hjärnområden hos deras barn flera år senare.

Bidrar till hälsoproblem
– Det här är en viktig pusselbit i förståelsen av hur kemikalier kan påverka barns utveckling. Steg för steg får vi mer kunskap om hur olika miljöfaktorer samverkar och kan bidra till hälsoproblem, säger Tuulia Hyötyläinen, professor vid Örebro universitet.

Matej Orešič och Tuulia Hyötyläinen vid Örebro universitet forskar om hur miljöfaktorer påverkar immunsystemet, övervikt och hjärnans utveckling. Hälsan under livet påverkas av den samlade exponeringen för kemiska, biologiska och sociala faktorer (exposomet). 

Tusentals barn i studien
Studien har gjorts tillsammans med forskare från Åbo universitet och Åbo universitetssjukhus och är en del av EU-projektet INITIALISE (Inflammation in human early life: targeting impacts on life-course health), koordinerat av Matej Orešič.

Studien baseras på FinnBrain Birth Cohort Study, som inrättades vid Åbo universitet (Finland) år 2011. Denna långsiktiga studie följer tusentals barn och mödrar från graviditeten och framåt. En del av barnen genomgick hjärnskanningar, och dessa resultat har jämförts med nivåerna av PFAS som uppmättes hos mödrarna under graviditeten.

Påverkar under graviditet
PFAS är en grupp kemikalier som används i bland annat vattenavvisande material, textilier, brandskum och matförpackningar. De är mycket svårnedbrytbara och stannar länge i kroppen. De passerar lätt från den gravida kvinnan till fostret via moderkakan, vilket innebär att även det ofödda barnet utsätts. 

Exponering under just graviditet och tidig utveckling anses vara särskilt känslig, eftersom hjärnan och andra organ då är under snabb tillväxt och formning. Tidigare forskning har visat att PFAS kan påverka immunsystemet och misstänks även ha effekter på metabolism, hormonbalans och hjärnans utveckling.

– Sammantaget visar forskningen att PFAS kan påverka hjärnans utveckling även när det handlar om låga nivåer. Det behövs mer forskning om hur kemikalier påverkar kognition och hjärnfunktion hos barn, vad som är orsakerna och vad det leder till, säger Tuulia Hyötyläinen.

Forskarna påpekar att det finns individuella val som var och en kan göra, i väntan på mer kraftfull lagstiftning. Här är tre råd:

1. Ät gärna fisk, men undvik fisk från sjöar som är förorenade av PFAS. Det gäller ofta sjöar nära samhällen eller industrier. Din kommun kan berätta vilka sjöar du bör vara försiktig med. Ät mindre hämtmat och micromat i pappförpackningar som är fett- och vattenavstötande. Undvik att laga mat i non-stick-produkter.
2. Undvik smink, tvål och skönhetsprodukter med PFAS, i innehållsförteckningen heter det ofta PTFE, polytef, ”..perfluoro...” eller ”...polyfluoro...”.
3. PFAS finns ofta i funktionskläder och skor som är vattenavstötande/vattentäta och andas. Det finns vattenavstötande material, möbelöverdrag och liknande som inte innehåller PFAS. Eftersom mest PFAS släpps ut vid produktion kan begagnade kläder bidra till mindre PFAS i naturen.

För mer information, kontakta forskarna: 
Matej Oresic, professor vid Örebro universitet: 076-9464459
Tuulia Hyötyläinen, professor vid Örebro universitet: 070-7882165