Hjärt-lungräddning räddade Alf

Det var under ett av Sveriges största terränglopp som dramatiken utspelade sig. En man hade fallit ihop i spåret, bara några kilometer från mål. I närheten befann sig Sophiahemmets kommunikations- och pressansvariga, tillika sjuksköterska, Pia Hultkrantz.

– Jag stod en bit upp i backen när någon ropade efter sjukvårdspersonal. En man låg i gräset och folk joggade bara förbi. Det var en märklig, nästan kuslig tystnad, berättar Pia.

Hon sprang fram till platsen och möttes av en oroväckande syn. Någon hade försökt använda en hjärtstartare, men utan att lyckas få i gång den. Alf låg en bit bort blek, stilla och utan puls.

– Jag kontrollerade medvetande och andning men han var helt livlös. Jag ropade att någon skulle larma och började direkt med kompressioner. Efter 30 tryck dirigerade jag en kille som stod bredvid att göra inblåsningar. Vi fortsatte så, det kändes som en evighet.

Runt dem fortsatte löparna passera. Förutom ljudet av steg i gruset var det knäpptyst.

– Jag räknade högt för varje kompression. Det blev nästan som ett mantra. Men så plötsligt kom en harkling. Jag kände hur det slog till under mina händer. Hjärtat startade. Det var en obeskrivlig känsla!

Tillbaka i spåret och livet

Alf, som tidigare varit en van och vältränad Lidingöloppslöpare, återhämtade sig och kunde några år senare delta i loppet igen.

– Jag var där och hejade, på exakt samma plats där vi först möttes. Det kändes väldigt speciellt, säger Pia.

I dag är Alf pensionär. Han lever ett aktivt liv, tränar, reser, umgås med barnbarnen och har cyklat Vätternrundan men har slutat med Lidingöloppet. Varje jul skickar han en julhälsning till Pia, med ett varmt tack och en julklapp.

– Det känns fantastiskt att han fick livet tillbaka den där höstdagen. Jag påminns ibland om händelsen, som en filmsnutt som dyker upp i huvudet. Overklig, men sann och med ett bra slut, säger Pia Hultkrantz.