Så påverkas hästägare av välfärdsdebatten

En majoritet av de kvinnliga hästägarna, 65 procent, uppger att debatten om hästvälfärd har påverkat dem. Nästan hälften av dessa kvinnor har blivit mer kritiska till elitryttares ridning och hästhantering, och följer nu stora mästerskap och tävlingar i mindre utsträckning än tidigare. Bland männen svarar däremot 69 procent att de inte påverkats av debatten. Av de män som ändå har påverkats är det vanligast, 14 procent, att de blivit mer kritiska till elitryttarnas ridning och hantering av hästar.

Yngre hästägare har, likt kvinnorna, påverkats mer av debatten än äldre. Framför allt uppger de yngre att de följer färre hästrelaterade inlägg på sociala medier, men också att deras eget tävlingsintresse har minskat. Dessutom har 11 procent av de kvinnliga hästägarna bytt ut delar av sin hästutrustning till följd av det ökade fokuset på hästvälfärd, och lika många har ändrat sitt träningsupplägg för sina hästar.

– Att fler reflekterar över sitt val av utrustning och träningsmetoder visar på en ökad medvetenhet och självkritik, vilket i slutändan gynnar hästarna. Många strävar efter att bli bättre hästägare, och det är positivt eftersom den breda hästvälfärden i Sverige börjar hemma i stallet, där varje hästägare har ett stort ansvar och störst möjlighet att påverka hästens välmående, säger Patrik Olsson.

Undersökningen visar att den yngre målgruppen, 18–44 år, har påverkats mest och också genomfört flest förändringar i sin egen hästhållning och minskat intresse för hästvärlden. I kontrast uppger en majoritet av de äldre, 45–74 år, samt gruppen bestående av män, att de inte har påverkats alls av debatten.

300 hästägare deltog i enkätundersökningen som utfördes av Xtreme på uppdrag av Agria.