Skiljeman beslutar om hyreshöjning för 700 bostäder i Lerum och Partille

– Det är olyckligt att hyrorna för vissa hyresgäster i Lerum och Partille nu bestäms av skiljeman istället för genom riktiga hyresförhandlingar. Det här beslutet pressar hyresgäster som redan har en tuff ekonomi och förstärker känslan av att man betalar för mer än man får, säger Sofi Bringsoniou, förhandlingschef på Hyresgästföreningen i region Västra Sverige. 

Fastighetsägarna GFR har under förhandlingarna om 2026 års hyror lämnat hyresförhandlingarna i 12 av regionens 13 kommuner för att istället låta en skiljeman avgöra hyresnivåerna. Detta sedan Hyresgästföreningen vägrat acceptera hyreskrav på mellan 5,10 och 5,90 procent. Det är en oroande trend och ett tillvägagångssätt vi ser fastighetsägarorganisationen använda sig av över hela landet. 

– Det finns ett litet antal fastighetsägare, framför allt representerade av Fastighetsägarna GFR, som missbrukar systemet och till varje pris försöker få ut så höga hyreshöjningar som möjligt. Men den stora merparten av Sveriges fastighetsägare beter sig inte så. Dialogen i år med många allmännyttor är betydligt mer konstruktiv, de har förståelse och empati för hyresgästernas situation och vill komma överens, säger Sofi Bringsoniou.  

Hyresgästföreningen har till exempel nyligen träffat en överenskommelse med Familjebostäder och Poseidon i Göteborg om nya hyror för 2026. Hyreshöjningen i de två kommunala bostadsbolagen blir i genomsnitt 2,9 procent från den 1 januari för sammanlagt 48 000 hushåll.  

Skiljemannabeslutet som innebär en hyreshöjning med 3,6 procent i Lerum och 3,4 procent i Partille från den 1 januari 2026 för drygt 700 privatägda hushåll är helt i nivå med tidigare skiljemannabeslut i landet vilket vi anser är både anmärkningsvärt och beklagligt. 

– Förra förhandlingsomgången såg vi att många beslut från oberoende skiljemän hamnade på ungefär samma nivå, trots att de gällde olika fastighetsägare, olika städer och olika förutsättningar. Nu ser vi samma sak hända igen med skiljemannabesluten för 2026. Det väcker frågor om huruvida man verkligen tagit hänsyn till de lokala faktorer som varje beslut ska grunda sig på. Det skapar intrycket av att utfallet är förutbestämt snarare än baserat på lokala förutsättningar, säger Sofi Bringsoniou.