Personlighetens roll i relationer – så påverkas vi av könsnormer
21.10.2025 13:00:00 CEST | Umeå universitet | Pressmeddelande
Skillnader mellan män och kvinnor i nära relationer handlar kanske mindre om biologi och mer om förväntningar. Det visar en ny studie av forskarna och sociologerna Filip Fors Connolly och Mikael Goossen vid Umeå universitet, som undersökt hur personlighet och könsnormer samspelar i kärlek, familj och vänskap.

Idén till studien föddes vid ett kaffesamtal. De hade redan data från tre länder om människors tillfredsställelse i olika relationer. Goossen och Fors Connolly såg en möjlighet att undersöka hur personlighetens roll i olika relationer varierar mellan kvinnor och män.
– Filip och jag hade tidigare arbetat tillsammans på en studie om jämställdhetsparadoxen, och vi tyckte att även denna fråga var spännande att ta sig an. I grund och botten är vi nog bara två nördar som gillar att arbeta tillsammans. Filip har forskat mycket på välbefinnande, och jag har god kunskap om sociala och psykologiska könsskillnader, säger Mikael Goossen.
Romantiska relationer skiljer sig från vänskap
Forskarna breddade perspektivet från parrelationer till även familje- och vänskapsrelationer. De ville se om kön påverkar sambandet mellan personlighetsdrag och hur nöjd man är i sina relationer. Hypotesen var att könsnormer spelar större roll i romantiska relationer än i vänskap.
– Både män och kvinnor går till jobbet idag, men i många fall är det fortfarande mammor som ser till att barnens gympapåse är packad. Kort och gott har jämställdheten, och därmed våra förväntningar på kvinnor och män, kommit att gå i olika takt beroende på om vi talar om familj eller resten av samhället, säger Mikael Goossen.
Resultaten stödjer den bilden. Deras analys visar att det finns tydliga könsskillnader i vilka personlighetsdrag som är kopplade till sannolikheten att ha en partner. Däremot finns det nästan inga motsvarande skillnader när det gäller vänskap.
– Detta styrker våra teoretiska förväntningar där vi alltså förväntade oss att finna större skillnader just i romantiska relationer kontra vänskapsrelationer, säger Mikael Goossen.
När människor väl är i en parrelation minskar dock skillnaderna. Både vänlighet och utåtriktning hänger samman med högre relationsnöjdhet för både män och kvinnor i ungefär lika hög grad.
Könsnormer formar hur vi upplever oss själva
Goossen och Fors Connolly ser att mäns nöjdhet med romantiska relationer är starkare kopplat till låg neuroticism, alltså emotionell stabilitet, än kvinnors. Det kan delvis förklaras av hur män och kvinnor bedöms utifrån sociala förväntningar.
En självsäker man får ofta positiv respons, medan en självsäker kvinna kan mötas av ambivalens. En man som visar känslomässig oro kan uppfattas som svag, medan samma drag är mer accepterat hos kvinnor.
– För det andra kan vi internalisera dessa normer själva. Känsliga män kan uppleva sin emotionella sårbarhet som särskilt problematisk eftersom de har absorberat budskapet att män bör vara oberörda. Kvinnor som har tillmötesgående personlighetsdrag kan däremot få extra tillfredsställelse från att vara varma och omhändertagande, eftersom de har internaliserat att just detta gör dem till bra partners och familjemedlemmar, säger Mikael Goossen.
Om ens personlighet inte passar in i könsnormerna kan det skapa inre spänningar. En introvert man kan tvinga sig att agera självsäkert. En självständig kvinna kanske i stället sätter andras behov före sina egna, något som kan leda till utmattning och känslan av att inte vara sig själv i nära relationer.
Små skillnader men tydliga effekter
Personlighet är normalfördelad och de flesta människor befinner sig nära mitten av fördelningen på varje personlighetsdrag. Forskarna påminner om att drag som extraversion, vänlighet och neuroticism är breda kategorier.
– Det är också viktigt att komma ihåg att de egenskaper vi studerar – extraversion, vänlighet och neuroticism – fångar breda, generella drag i människors personlighet. De ger oss inte alla nyanser och detaljer som blir särskilt viktiga när vi tänker på en specifik individ, säger Filip Fors Connolly.
I praktiken ser de ändå tydliga effekter. En blygsam person kan behöva längre tid för att hitta en partner, medan vänlighet och empati generellt gynnar kvaliteten i nära relationer.
– Personlighet spelar alltså en betydande roll, men samtidigt avgör den inte allt. Hur väl två personers personligheter matchar varandra, och vilken kontext relationen utvecklas i, påverkar också relationskvaliteten, säger Filip Fors Connolly.
Ny kunskap för relationer
Resultaten kan ge värdefull kunskap för terapeuter och andra som arbetar med relationer. De visar hur kulturella föreställningar om manligt och kvinnligt kan påverka sambandet mellan personlighet och relationskvalitet.
– Av någon anledning känns frågor om likheter och skillnader mellan män och kvinnor nästan alltid lika engagerande att diskutera. Kanske beror det på att vi alla har personliga erfarenheter att relatera till, vi har alla stött på dessa förväntningar i våra egna liv, säger Mikael Goossen.
Men Goossen och Fors Connolly betonar att studien visar samband, inte orsak. För att dra säkrare slutsatser behövs långsiktiga studier som följer samma individer över tid.
– Man bör alltid vara försiktig med att dra för stora slutsatser från en enskild studie, säger Filip Fors Connolly.
Tidigare forskning antyder att relationer också kan påverka personlighet, om än i liten utsträckning. En meta-analys har visat att parbildning kan öka samvetsgrannhet men minska öppenhet. De personlighetsdrag Fors Connolly och Goossen fokuserar på, neuroticism, extraversion och tillmötesgående, verkar däremot förändras mycket lite.
– Detta tyder på att personlighet påverkar relationer mer än relationer påverkar personlighet. Mycket forskning återstår dock för att förstå hur detta fungerar mer i detalj, säger Filip Fors Connolly.
Fler kulturer och djupare förståelse
I framtiden vill forskarna använda experimentella studier och beteendeobservationer för att bättre förstå hur könsnormer påverkar relationer. De vill också arbeta med mer nyanserade mått på kön. På så sätt kan man se variationer i hur centralt könsidentitet är för individen, snarare än att bara mäta man eller kvinna.
De hoppas även kunna genomföra studien i länder som skiljer sig mer i synen på jämställdhet och individualism.
– I mer jämställda och individualistiska kulturer är barriärerna för kvinnors och mäns deltagande i olika delar av samhället lägre. Samtidigt kan det innebära att individer känner ett större personligt ansvar för att leva upp till föreställningar om manligt och kvinnligt, säger Mikael Goossen.
Goossen och Fors Connolly menar att i länder där det finns en tydligare uppdelning mellan manliga och kvinnliga sociala sfärer kan sambandet mellan personlighet och könsnormer spela en mer undanskymd roll.
– Det vore verkligen intressant att kunna pröva i en framtida studie, tillägger Mikael Goossen.
Om studien
Studien fokuserar på tre personlighetsdrag: extraversion, neuroticism och vänlighet. Dessa valdes av två skäl:
- Tidigare forskning har visat att just dessa drag är centrala för att förstå sambandet mellan personlighet och kvaliteten i nära relationer.
- De är särskilt kopplade till stereotypa förväntningar på män och kvinnor. Neuroticism och vänlighet förknippas med emotionell känslighet samt värme och omsorg. Dessa drag ses ofta som typiskt kvinnliga. Extraversion och låg grad av neuroticism kopplas till självsäkerhet och initiativförmåga. Dessa drag förknippas traditionellt med manliga ideal.
Studien omfattar Australien, Danmark och Sverige. Dessa länder har i ett internationellt perspektiv uppnått relativt hög politisk och ekonomisk jämställdhet.
Varför är kopplingen till könsnormer viktig?
Personlighet beskriver relativt stabila mönster av känslor, tankar och beteenden över tid och i olika situationer. Vissa personlighetsdrag uttrycker beteenden och känslor som samhället traditionellt förväntar sig mer av antingen män eller kvinnor. Även om kvinnors roller i samhället har förändrats, finns fortfarande normer som förväntar att kvinnor är mer omsorgsfulla och män mer självsäkra.
Kontakter
Mikael GoossenUniversitetslektorUmeå universitet
Mikael Goossen befinner sig just nu utomlands. Därav rekomenderas en första kontakt via mail på grund av tidsskillnaden.
Charlotte StåhlKommunikatörSamhällsvetenskapliga fakulteten
Tel:090-786 74 89charlotte.stahl@umu.seBilder



Om oss
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
Följ Umeå universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet
Ny och högaktuell kurs inom cybersäkerhet startar på Umeå universitet16.10.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Våren 2027 startar kursen Nätverkssäkerhet vid Umeå universitet. Den ger möjlighet att fördjupa sig inom cybersäkerhet – ett område som blir allt viktigare. – Vi riktar oss till studenter som vill få gedigna kunskaper om nätverkssårbarheter, olika typer av attacker och hur man skyddar sig för att uppnå resiliens. Kursen är en del av vår utbildningssatsning och bygger på stark forskning inom AI och cybersäkerhet, säger Lars Karlsson, biträdande prefekt vid Institutionen för datavetenskap.
Bloddialys kan påverka både hjärta och hjärtprover15.10.2026 10:45:50 CEST | Pressmeddelande
Dialys är en livsuppehållande behandling för patienter vars njurar slutat fungera. En ny avhandling från Umeå universitet visar att dialys kan förändra nivåerna av blodprover som används för att upptäcka hjärtskador och att blodflödet i den kärltillgång som används för behandlingen kan ha betydelse för risken att utveckla hjärtsvikt.
Kombination av läkemedel inte hjälpsamt vid Skelleftesjukan14.10.2026 07:45:00 CEST | Pressmeddelande
Att kombinera två effektiva läkemedel mot hjärtamyloidos, även kallad Skelleftesjukan, minskar inte risken för att dö i hjärtkärlsjukdom eller för återfall i förvärrade hjärtkärlhändelser. Det visar en ny studie där Umeå universitet och forskningsenheten i Skellefteå medverkar. Resultaten förvånar forskarna, som väntat sig att se en förbättring.
Mellanchefer i skolan har makt men saknar ofta mandat13.10.2026 08:10:00 CEST | Pressmeddelande
Svenska kommuner organiserar styrningen av skolan på mycket olika sätt. Mellanchefer kan ha makt över verksamheten, samtidigt som de ofta saknar ett statligt reglerat mandat. Deras handlingsutrymme varierar både mellan olika utbildningsförvaltningar och mellan personer inom samma förvaltning. Det visar Linn Antonssons forskning vid Umeå universitet.
Hur kan elever använda AI utan att sluta tänka själva?12.10.2026 11:20:12 CEST | Pressmeddelande
AI kan skriva texter och lösa uppgifter på några sekunder. Men vad händer med lärandet när elever inte längre behöver göra hela tankearbetet själva? Det ska forskare vid Umeå universitet undersöka tillsammans med en gymnasieskola i Umeå. Ett nytt forskningsprojekt har beviljats 1,9 miljoner kronor. Forskarna ska utveckla och pröva undervisning där AI blir ett stöd utan att ta över elevernas eget tänkande.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum