Katrineholm bästa miljökommun bland mindre städer/tätorter

– Sätter man tydliga mål så händer det saker. Då börjar man tänka, hur löser vi den här uppgiften?, säger Johan Söderberg (S), kommunstyrelsens ordförande.

– Katrineholms miljöarbete imponerar, exempelvis med anläggningen av Djulö våtmark. Många kommuner analyserar noggrant resultaten från vår kommunrankning, både sina egna och andras. Det finns en efterfrågan på jämförelsematerial, därför lyfter vi också fram och synliggör mindre städer och tätorter för att göra rankningen jämförbar och rättvis, säger Ylva Bergman, chefredaktör på Aktuell Hållbarhet.

Sveriges bästa miljökommun bland mindre städer/tätorter, Katrineholm, fick 23.09 poäng i rankningen av 33 möjliga poäng. I rankningen av Sveriges samtliga 290 kommuner kom Katrineholm på plats 5. Skellefteå kom på andra plats i kategorin med 20,94 poäng och en sammanlagd plats 16. På tredje plats i kategorin mindre stad/tätort kom Ludvika, med 20,33 poäng och sammanlagt på plats 27.

Textilinsamling och klimatpåverkan

I årets rankning är det tydligt att det nya kravet på textilinsamling har fått genomslag i kommunerna. 70 procent av kommunerna säger sig tillhandahålla utsortering och separat insamling av textilavfall från hushåll och verksamheter. Det är därmed den fråga som flest kommuner svarar ja på i Miljöbästa kommun 2025. Samtidigt är en stor utmaning för många kommuner hur de ska hantera de stora mängder textil som nu lämnas till återvinning.

– Textilbergen som rapporterats runt om i landet under året visar hur svårt det kan vara att förutsäga vad nya lagar och regler kommer att innebära. Kommunerna var väl förberedda för regelverket och jobbar nu med kreativa lösningar för att kunna sortera och ta till vara på insamlad textil, säger Ylva Bergman.

Den fråga som näst flest kommuner svarar ja på handlar om att minska klimatpåverkan från livsmedel i kommunens matserveringar. Där har arbetet gått framåt och i år svarar 56 procent av kommunerna ja på frågan, jämfört med 50 procent förra året.

Svårt samverka kring resurser

Den fråga som får lägst andel ja-svar i årets enkät handlar om etableringen av industriell symbios, som innebär att oberoende aktörer samarbetet för att bätte nyttja varandras resurser, som att få ner utläpp eller använda varandras restprodukter. 51 procent av kommunerna svarar att de inte gör detta. Ett liknande resultat som de två senaste åren, där 44 procent svarade nej 2024 och 53 procent 2023.

De vann  - så går det till

Sveriges miljöbästa kommun Södertälje fick 25,63 poäng i rankningen, av sammanlagt 33 möjliga poäng.  Tvåan, Eskilstuna, fick 24,66 poäng. På tredje plats kom Gävle, som fick 24,31 poäng.

Rankningen baseras dels på en egen enkät som genomfördes under våren om består av tolv frågor och tre separata frågor för varje kommungrupp., dels på data från ett tiotal offentliga källor som rör kommunernas arbete. De olika delarna har sedan vägts samman till en totalpoäng. 229 av Sveriges 290 kommuner besvarade enkäten i år vilket motsvarar en svarsfrekvens på 79 procent.

Enkätundersökningen genomfördes från februari till april 2025. Kommunerna har bland annat svarat på frågor om sitt klimatarbete, om naturvård, cirkulär ekonomi och upphandling.

Utöver Aktuell Hållbarhets egen enkät baseras rankningen också på uppgifter från elva offentliga källor. Bland annat ingår SCB:s statistik över skyddade naturområden, beräkningar av hushållsavfall från Avfall Sverige, Håll Sverige Rents kommunindex, Boverkets miljömålsenkät och SKR:s rankning av företagsklimat.

Sedan fyra år tillbaka ingår även kommunernas klimatdata i rankningen. Klimatdatan avser kommunernas utsläppsnivåer samt förändringstakt i utsläpp av växthusgaser och koldioxid.

Mätvärdena har utvecklats i nära samarbete med forskare och experter. Synpunkter och information har genomgående inhämtats från myndigheter, organisationer och institut med specialistkunskaper inom aktuella områden.

Sveriges Miljöbästa kommun redovisas dels på totalnivå, dels indelat i fyra kategorier baserade på SKR:s kommungrupper: 1) Storstäder och storstadsnära kommuner, 2) mellanstora städer och kommuner nära mellanstor stad, 3) mindre stad/tätort och 4) landsbygdskommuner. 

Tio i topp mindre städer/tätorter – Sveriges Miljöbästa kommun 2025

Antal poäng av 33 möjliga anges inom parentes.

1. Katrineholm (23,09)

2. Skellefteå (20,94)

3. Ludvika (20,33)

4. Gotland (20,08)

5. Ronneby (20,01)

6. Älmhult (19,60)

7. Falköping (19,42)

8. Skara (19,23)

9. Västervik (19,21)

10. Skövde (18,55)

Tio i botten mindre städer/tätorter – Sveriges Miljöbästa kommun 2025

Antal poäng av 33 möjliga anges inom parentes. (De flesta av dessa kommuner har inte besvarat enkäten och därmed gått miste om 13 poäng.)

69. Vadstena (7,13)

70. Skinnskatteberg (7,02)

71. Essunga (6,91)

72. Ödeshög (6,62)

73. Boxholm (6,62)

74. Kiruna (6,19)

75. Gullspång (5,82)

76. Tidaholm (5,75)

77. Nordanstig (5,68)

78. Storfors (3,71)

Tio i topp - Sveriges Miljöbästa kommun 2025 - totalvinnare

Antal poäng av 33 möjliga anges inom parentes.

1. Södertälje kommun (25,63)

2. Eskilstuna kommun (24,66)

3. Gävle kommun (24,31)

4. Östersunds kommun (23,61)

5. Katrineholms kommun (23,09)

6. Växjö kommun (22,96)

7. Malmö stad(22,94)

8. Uppsala kommun (22,74)

9. Örebro kommun (22,46)

10. Kalmar kommun (22,09)

Sveriges Miljöbästa kommun 2009 – 2025

2025: Södertälje

2024: Eskilstuna

2023: Lund

2022: Malmö

2021: Malmö

2020: Helsingborg

2019: Helsingborg

2018: Helsingborg

2017: Helsingborg

2016: Västerås

2015: Örebro

2014: Malmö

2013: Upplands Väsby och Malmö

2012: Eskilstuna

2011: Lund

2010: Malmö

2009: Helsingborg

Ta del av hela rankningen
Hela kommunrankningen och enskilda kommuners svar och poäng, inklusive kommungruppsindelningar och länslistor, publiceras på: http://kommunrankning.se/