Grannar över gränsen – så samarbetar samhällen i krigets skugga
5.11.2025 10:30:18 CET | Högskolan i Halmstad | Pressmeddelande
När kriget i Ukraina hotar att rita om Europas karta riktar Sara Svensson, docent vid Högskolan i Halmstad, blicken mot gränsregionerna. Hon studerar hur människor klarar vardagen mitt i osäkerhet och oro – och hur lokala samhällen kan bygga motståndskraft när världspolitiken gungar.

Det ukrainsk-ungerska gränsområdet är både EU:s och Natos yttre gräns – en plats där vardag möter storpolitik. I en Nato-finansierad antologi bidrar Sara Svensson med ett kapitel om hur samhällen i området påverkas av kriget och av Europas förändrade säkerhetsläge.
– Att förstå hur människor i gränsregioner agerar i kris hjälper oss att se säkerhet ur ett bredare perspektiv. Det handlar inte bara om försvar och diplomati, utan om tillit, vardag och samarbete, säger Sara Svensson.
Livet vid EU:s yttre gräns
I det ukrainsk-ungerska gränsområdet flätas vardagsliv och politik tätt samman. Få gränsövergångar, långa väntetider och bristande infrastruktur gör rörligheten begränsad – särskilt i krigstid. Ändå visar forskningen att lokala aktörer hittar vägar att hålla dialogen levande över gränsen.
– När politiska relationer fryser till på nationell och internationell nivå kan samarbetet på marken fortsätta. Kommuner och regioner kan bli brobyggare när stater drar sig ifrån varandra, säger Sara Svensson.
I den mångkulturella regionen blir minoriteter ofta naturliga broar mellan länderna, men deras roll tenderar också att politiseras.
– När samexistensen respekteras skapar den tillit och stabilitet över gränsen, men när den utnyttjas politiskt riskerar man att underminera just den lokala motståndskraft som håller samhällena samman, säger hon.
Två möjliga framtider
Studien lyfter fram två tänkbara framtidsscenarier. Om Ukraina står emot Rysslands angrepp och fortsätter närma sig EU kan gränsregionen bli en motor för tillväxt och samarbete. Om kriget däremot drar ut på tiden, eller om Ryssland stärker sitt grepp, riskerar området att drabbas av utflyttning, ekonomisk nedgång och växande misstro mellan grupper. Men även i det scenariot finns små fickor av motståndskraft – lokala nätverk och gemenskaper som håller ihop och bevarar hoppet om framtida återhämtning.
– Även i de svåraste perioderna hittar människor sätt att anpassa sig och hjälpa varandra, säger Sara Svensson.
Om Sara Svensson
Sara Svensson är docent i statsvetenskap och leder forskningsprogrammet Transformation, innovation och normstudier (TRAINS) vid Högskolan i Halmstad. Hon disputerade 2013 vid Central European University i Budapest och har lång erfarenhet av att studera politik och styrning i europeiska gränsområden.
Nyckelord
Kontakter
Sara SvenssonDocent i statsvetenskap
Tel:072-977 38 47sara.svensson@hh.seLovisa EssungerKommunikatör
Tel:070-634 09 53lovisa.essunger@hh.seBilder

Länkar
Om Högskolan i Halmstad
Högskolan i Halmstad
Box 823 (Besöksadress: Kristian IV:s väg 3)
301 18 Halmstad
035-16 71 00
https://www.hh.se/
Det innovationsdrivande lärosätet
Högskolan i Halmstad rustar människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och utveckla samhället. Ända sedan starten 1983 har verksamheten präglats av nytänkande och omfattande samverkan med samhället. Högskolan erbjuder populära verklighetsförankrade utbildningar. Forskningen är tydligt profilerad mot de två fokusområdena Hälsoinnovation respektive Smarta städer och samhällen.
Följ Högskolan i Halmstad
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Halmstad
AI-modell hittar hjärtsviktspatienter i riskzonen16.12.2025 09:01:02 CET | Pressmeddelande
Tiden efter utskrivning är kritisk för många hjärtsviktspatienter, men det är ofta svårt att förutse vilka som riskerar att behöva vård igen. I projektet Heart Failure Readmission Prediction (HaRP) har forskare vid Högskolan i Halmstad tagit fram en AI-modell som ska hjälpa vårdpersonal att fånga upp riskpatienter i tid.
Ny forskning: Vården blir bättre när barnen får säga sitt9.12.2025 09:05:00 CET | Pressmeddelande
Barn har rätt att vara delaktiga i sin egen vård. Ändå är det ofta vuxna som styr samtalen, besluten och verktygen. Ny forskning från Högskolan i Halmstad undersöker hur normkritisk design kan göra det lättare för barn att komma till tals. Resultaten visar att små förändringar i perspektiv och arbetssätt kan få stor betydelse för barns hälsa, trygghet och inflytande.
De får Högskolans pris för samverkan22.10.2025 07:45:00 CEST | Pressmeddelande
Henrik Barth och Bengt-Göran Rosén tilldelas Högskolan i Halmstads pris för samverkan och innovation 2025. De två professorerna belönas för sitt långsiktiga arbete med att omsätta forskning till konkret samhällsnytta – genom nära samarbete med näringsliv, samhällsaktörer och internationella partner.
Forskning slår hål på myten om varför vi drabbas av stress13.10.2025 08:13:54 CEST | Pressmeddelande
Högutbildade kvinnor med flera barn syns ofta i statistiken över stressrelaterad sjukfrånvaro. Men en ny avhandling från Högskolan i Halmstad visar att förklaringen inte ligger i kön, utbildning eller familjesituation – utan i hur vi skapar mening och balans i vardagen. En viktig nyckel till hälsa är att förstå att det inte bara handlar om vad vi gör, utan också om hur och varför vi gör det.
Ny forskning: Arbetarklassen halkar efter på flera fronter6.10.2025 10:04:48 CEST | Pressmeddelande
Johan Alfonsson, sociolog vid Högskolan i Halmstad, visar i ny bok hur arbetarklassen tappat både ekonomiskt, politiskt och socialt inflytande.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum