Ett år efter plastpåseskatten – fortsätt säga nej till plastpåsar

– I dialog med branschen och enskilda handlare har vi fått signaler om att försäljningen är på väg uppåt igen. Dock inte till samma nivåer som innan skatten. Det är för tidigt att säga något, men det är en oroande tendens, menar Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent. 

Målet är att Sverige ska ha en förbrukning på max 40 påsar per person och år 2025 – och framåt. Håll Sverige Rent har tidigare lyft risken för ökad konsumtion och nedskräpning i samband med att skatten avskaffades den 1 november 2024. Effekterna på den totala förbrukningen kommer att synas först när statistiken för 2025 redovisas under första halvåret av 2026.  

Konsumentbeteende efter skatteavskaffandet

En Novusundersökning Håll Sverige Rent låtit göra i augusti 2025 visar att ungefär lika många svenskar säger att de köper fler plastpåsar som färre efter att skatten togs bort. Äldre personer köper mer sällan påsar medan personer mellan 35–49 år, särskilt män, uppger att de oftare köper plastpåsar nu. 

Plastpåsar är ett miljöproblem

Enligt Naturvårdsverket tillverkades eller fördes totalt 275 miljoner plastkassar in på den svenska marknaden under 2024, varav 133 miljoner är de tunna plastkassar som ingår i EU:s minskningsmål.  

– Volymerna är så enorma att det räcker med att 1 procent av påsarna blir skräp så är tillskottet till vår natur 1,3 miljoner påsar varje år. Därför måste vi använda färre plastpåsar, och framför allt se till att de inte blir till skräp, säger Johanna Ragnartz. 

Plastpåsar som hamnar i naturen bryts inte ner utan omvandlas till mikro- och nanoplast, vilket skadar ekosystem, djurliv och människor. Kommunerna lägger också hundratals miljoner kronor varje år på att städa upp skräp.  

Missvisande märkningar på plastpåsar skapar förvirring 

Undersökningen som Håll Sverige Rent låtit göra visar att svenskar generellt sett har dålig kunskap om olika miljömärkningar på plastpåsar, så som komposterbar eller bionedbrytbar.  

Många tror felaktigt att dessa påsar bryts ner i natur och hav, vilket de inte gör. Nästan hälften, 48 %, av svenskarna tror att en biobaserad plastpåse bryts ner och försvinner om den hamnar i havet och en tredjedel av svenskarna tror att en hundbajspåse märkt som komposterbar bryts ner i naturen.  

Uppmaning inför årsdagen 

– Inför årsdagen den 1 november vill vi uppmana alla att fortsätta tacka nej till plastpåsar. Använder du en påse, se till att återanvända och återvinna den. Tillsammans kan vi göra stor skillnad för naturen, säger Johanna Ragnartz. 

Mer läsning 
Plastpåseskatten avskaffas 1 november 2024 - Regeringen  
Undersökning om svenskarnas inställning till plastpåseskatten  
Plastpåsespecial: vanliga frågor och fällor kring plastpåsar 
Förbrukning av plastbärkassar i Sverige - Naturvårdsverket 

______________________ 
 

Bakgrund kring plastpåseskattens införande och avskaffande 

EU beslutade år 2015 att alla medlemsstater ska reducera förbrukningen av tunna plastbärkassar. Åtgärden syftade till att både minska problemen med nedskräpning och till att minska det ineffektiva utnyttjandet av resurser som dåvarande förbrukning av plastbärkassar medförde.  

Första steget var att informera konsumenter om den onödiga plastanvändningen. I juni 2017 infördes därmed en lag i Sverige som innebar att alla butiker fick ett informationskrav om påsens miljöpåverkan. 

2019 infördes EU direktivet mot engångsplastprodukter, där påsarna ingår som en produktkategori. Ett mål sattes med en högsta genomsnittlig förbrukning på 40 tunna plastbärkassar per person och år senast 2025. De informationsinsatser som redan startat gav inte tillräcklig effekt och man beslutade därför om att införa en höjd skatt på plastbärkassar 1 maj 2020. Priset på en påse ökade från cirka tre kronor till sju kronor.   

Enligt Naturvårdsverket låg förbrukningen av plastbärkassar år 2023 på 17 stycken per person och år (176 miljoner påsar totalt) och Sverige ligger därmed under EU-målet. Skatten på plastbärkassar avskaffades därför den 1 november 2024.