Fyra undergrupper av PCOS öppnar för individanpassad behandling
29.10.2025 11:00:00 CET | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Fyra distinkta undergrupper av polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) har identifierats i en internationell studie som publicerats i Nature Medicine av forskare från bland annat Karolinska Institutet. Resultaten öppnar för mer skräddarsydda behandlingar för de miljontals kvinnor som lever med sjukdomen världen över.

PCOS är en vanlig hormonrubbning som påverkar äggstockarnas funktion och drabbar cirka 11 till 13 procent av kvinnor i fertil ålder. I den aktuella studien analyserade forskarna kliniska data från över 11 900 drabbade kvinnor under en period på 6,5 år. Resultaten bekräftades i fem internationella kohorter från Asien, Europa och USA.
Fyra PCOS-undergrupper kunde identifieras baserade på kliniska mätvärden:
- HA-PCOS (Hyperandrogen fenotyp): Kännetecknas av förhöjda nivåer av manliga könshormoner. Denna grupp hade högst risk för missfall i andra trimestern och störst förekomst av rubbade blodfetter.
- OB-PCOS (Övervikt-obesitas fenotyp): Med högre BMI och insulinresistens uppvisade denna grupp de mest uttalade metabola problemen, lägst andel levande födslar, men även högst andel som tillfrisknade från PCOS över tid.
- SHBG-PCOS (Hög nivå av könshormonbindande globulin): En mildare form av PCOS med färre fertilitetsproblem och lägst risk för diabetes och högt blodtryck.
- LH-PCOS (Förhöjt luteiniserande hormon och antimülleriskt hormon, AMH): Denna grupp hade högst risk för ovarial hyperstimuleringssyndrom (OHSS) vid IVF och lägst grad av tillfrisknande.
Resultaten visar tydliga skillnader i graviditetsfrekvens, levande födda barn och komplikationer mellan undergrupperna.
– Kvinnor med SHBG-PCOS hade bäst IVF-utfall, medan OB-PCOS och HA-PCOS var förknippade med fler missfall och metabola komplikationer som rubbade blodfetter och typ 2-diabetes, säger Elisabet Stener-Victorin, professor i reproduktionsfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet och en av de som lett studien.
Studien visar också att olika IVF-strategier kan fungera bättre för vissa PCOS-undergrupper.
– Till exempel svarade kvinnor med HA-PCOS bättre om man återför frysta embyron jämfört med återförande av färska embryon – ett fynd som kan påverka framtida behandlingspraxis, säger Elisabet Stener-Victorin.
Forskarna hoppas nu att resultaten kan öppna för en ny typ av individanpassad vård.
– Genom att identifiera undergrupper inom PCOS är det möjligt att börja tillämpa precisionsmedicin, där vården kan anpassas till varje kvinnas unika riskprofil, säger Elisabet Stener-Victorin.
Som en del i projektet har forskarna utvecklat ett webbaserat verktyg, PcosX som gör det möjligt att klassificera patienter i undergrupper utifrån nio standardiserade kliniska mätvärden.
– Detta internationella samarbete har gett robust evidens som kan förändra hur vi diagnostiserar, behandlar och följer upp kvinnor med PCOS. Det betonar också att behandlingen kan anpassas beroende på PCOS-undertyp för att bättre fånga den biologiska variationen vid PCOS, säger Elisabet Stener-Victorin.
Se studien för finansiering och eventuella intressekonflikter.
Publikation
”Data-driven subtypes of polycystic ovary syndrome and their association with clinical outcomes”, Xueying Gao, Shigang Zhao, Yanzhi Du, Ziyi Yang, Ye Tian, Junli Zhao, Xi Yuan, Betania R Santos, Daimin Wei, Linlin Cui, Junhao Yan, Yingying Qin, Yuhua Shi, Rong Tang, Yun Sun, Jingmei Hu, Lingling Ding, Xueru Song, Lingxia Ha, Jingyu Li, Heping Zhang, Poli Mara Spritzer, Bulent O. Yildiz, Elisabet Stener-Victorin, Eu-Leong Yong, Richard S Legro, Han Zhao, Zi-Jiang Chen, Nature Medicine, online 29 oktober 2025, doi: 10.1038/s41591-025-03984-1
Fakta om PCOS:
Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) kännetecknas av oregelbunden eller utebliven ägglossning, förhöjda nivåer av manliga könshormoner (androgener) och omogna äggblåsor. Vanliga symtom är menstruationsrubbningar, akne, ökad kroppsbehåring och svårigheter att bli gravid. PCOS är även kopplat till metabola problem som insulinresistens och ökad risk för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Källa: SBU
Nyckelord
Kontakter
Elisabet Stener-Victorin, professorInstitutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet
Tel:+46 70 564 36 55elisabet.stener-victorin@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder

Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Vanlig MS-behandling kopplas till ökad risk för tarmsjukdom23.10.2026 11:14:46 CEST | Nyheter
Personer med multipel skleros (MS) som behandlas med rituximab löper en ökad risk att utveckla inflammatorisk tarmsjukdom, framför allt Crohns sjukdom, även om den absoluta risken är låg. Det visar den första stora populationsbaserade studien på området, ledd av forskare vid Karolinska Institutet och publicerad i tidskriften JAMA Neurology.
Sjuksköterskor viktig resurs i svensk tarmcancerscreening22.10.2026 17:05:41 CEST | Nyheter
Koloskopier som utförs av specialutbildade sjuksköterskor inom den svenska tarmcancerscreeningen håller minst lika hög kvalitet som de som utförs av läkare. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Endoscopy. Resultaten tyder på att sjuksköterskor kan bidra till att möta det ökande behovet av undersökningar i det nationella screeningprogrammet.
Stor studie ger nya svar om fettleverns genetiska orsaker22.10.2026 10:01:21 CEST | Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt fler genetiska faktorer bakom fettansamling i levern. I en studie som publiceras i tidskriften Nature Genetics identifierades 60 genetiska områden som är kopplade till mängden fett i levern, varav 31 inte tidigare har identifierats i samband med leverfett.
Vilja att ta smittrisker styrs av hur vi värderar relationen12.10.2026 21:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur villiga vi är att dela en vattenflaska, sitta nära någon eller hälsa med fysisk kontakt påverkas framför allt av hur viktiga personerna är för oss. Det visar en ny studie i tidskriften PNAS, där forskare från bland annat Karolinska Institutet har undersökt människors sociala beteenden i 61 samhällen världen över.
Liknande återhämtning efter robotassisterad och öppen kirurgi vid livmoderhalscancer8.10.2026 12:35:23 CEST | Nyheter
Robotassisterad kirurgi vid tidig livmoderhalscancer var förknippad med färre komplikationer under själva operationen än öppen kirurgi, men skillnaden bestod framför allt av mindre allvarliga händelser. Detta ledde inte till färre komplikationer efter operationen eller till en bättre övergripande återhämtning. Det visar den första publikationen från den internationella randomiserade RACC-studien. Resultaten publiceras i JAMA Surgery.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum