Karta över hjärtat ger nya insikter om fosters utveckling och om hjärtfel
KTH-forskare har tagit fram en ritning över hur det mänskliga hjärtat byggs upp under fosterutvecklingen. Detta skulle kunna leda till nya behandlingar av hjärtfel som hål mellan kamrarna eller klaffmissbildningar.

Ett forskarteam, lett av institutionen för genteknologi vid KTH, har tagit fram en detaljerad karta över det mänskliga hjärtats utveckling, som visar hur olika cellgrupper är arrangerade och hur de samspelar i utvecklingen av hjärtat hos ett foster. Kartan har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics.
- Många hjärtsjukdomar uppstår tidigt i utvecklingen och därför är den tidsperioden så viktig när det handlar om att fastställa huruvida hjärtat är friskt, säger Enikő Lázár, medförfattare till studien.
- Kartan är som en slags ritning som visar hur flera viktiga delar av hjärtat – som exempelvis pacemakersystemet, hjärtklaffarna och väggen mellan de övre kamrarna – formas och fungerar, säger Enikő Lázár.
Forskarna upptäckte bland annat en tidigare okänd grupp celler som producerar adrenalin.
Enikő Lázár säger att det sannolikt bara är vi människor som har denna typ av celler och att de kan hjälpa hjärtat att anpassa sig till låga syrenivåer under fosterstadiet och vid förlossningen.
Detta kan vara en förklaring till hur fostrets hjärta anpassar sig till stress. Dessutom skulle det möjligen kunna vara ursprunget till en form av sällsynta hjärttumörer – feokromocytom.
KTH-professorn Joakim Lundeberg, som ledde forskargruppen, säger att de i sitt arbete använt sig av banbrytande teknik som uppfunnits vid KTH och som gör det möjligt för forskare att studera aktiviteten hos alla gener i mänsklig vävnad.
- Denna metod för spatial transkriptomik möjliggör visualisering och analys av hela spektrumet av budbärar-RNA, eller mRNA, molekyler som uttrycks av en organism, säger Raphaël Mauron, medförfattare till studien.
- Med en noggrann bioinformatisk analys kan vi få reda på detaljer om hjärtats utveckling som inte var möjliga att få fram för bara några år sedan, säger Raphaël Mauron.
Forskarna har använt sig av Karolinska Institutets ”Developmental Tissue Bank” och har kunnat identifiera över 70 olika typer av celler. Man har upptäckt en överraskande variation bland vissa stödceller, och kan också se hur nervförbindelser bildas.
Andra viktiga insikter:
• Cellerna som bildar hjärtklaffar och förmaksseptum är mångsidiga, vilket ger ledtrådar till hur hjärtats inre strukturer bildas och varför vissa medfödda hjärtfel – som klaffmissbildningar eller hål mellan kammare – uppstår.
• Fostrets hjärta har en variation av stödceller (mesenkymala celler) som utgör ett slags byggnadsställning för att bidra till att forma hjärtats struktur. Dessa celler kan även vara inblandade i sjukdomar som klaffdefekter eller arytmier.
• En exakt karta över cellkopplingarna som bildar hjärtats ”egna pacemaker” och ledningssystem, inklusive sinusknutan som styr hjärtslagen och Purkinjefibrer som sprider signalen.
• Kartan visar hur nervceller och deras stödceller växer in i hjärtat och ansluter till pacemakerceller. Deras olika signaler, som noradrenalin och acetylkolin, börjar påverka hjärtat redan på ett tidigt stadium.
Resultaten är tillgängliga via ett interaktivt online-verktyg som kan användas för att bättre förstå hjärtats utveckling och dess koppling till genetiska hjärtsjukdomar.
Studien genomfördes av forskare från KTH, Karolinska Institutet och Stockholms universitet genom det gemensamma forskningscentret Science for Life Laboratory (SciLifeLab), som en del av initiativet Human Developmental Cell Atlas, finansierat av Erling Perssons Stiftelse och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Vetenskaplig publicering:
Spatiotemporal Gene Expression and Cellular Dynamics of the Developing Human Heart, Nature Genetics, DOI: 10.1038/s41588-025-02352-6
För ytterligare information kontakta:
Joakim Lundeberg, professor i molekylär bioteknologi, KTH
Tel: 070 458 23 46
E-post: joalun@kth.se, joakim.lundeberg@scilifelab.se
Enikő Lázár, läkare och forskare i molekylär bioteknologi, KTH
Tel: 073 493 85 27
E-post: eniko.lazar@scilifelab.se
Kontakter
Therese Elmgren
Tel:08-790 64 00press@kth.seBilder

KTH är Sveriges största och äldsta tekniska universitet. Forskning och utbildning omfattar såväl naturvetenskap som alla grenar inom teknik samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, historia och filosofi. På KTH finns studenter och forskare från hela världen.
KTH:s tre campus i Stockholmsregionen samlar över 13 000 heltidsstudenter, över 1 500 doktorander och 4 000 anställda. Mer om KTH: https://www.kth.se/om/fakta
Följ KTH
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från KTH
Alternativ till bisfenol A klarar EU:s krav gällande toxicitet och hållbarhet5.12.2025 09:15:13 CET | Pressmeddelande
Forskare har i en tvärvetenskaplig studie identifierat giftfria och hållbara alternativ till bisfenol A (BPA). Dessa alternativ är möjliga framtida ersättare för BPA i flera olika konsumentprodukter, som exempelvis kläder, möbler och plastflaskor.
Ny molekylteknik skulle kunna ge billigare och effektivare vätgasproduktion3.12.2025 15:33:01 CET | Pressmeddelande
Nya framsteg inom vätgasproduktion kan bana väg för högre kapacitet och mer hållbar framställning av denna förnybara energikälla, enligt en ny studie från KTH.
Kalciumkänslig switch förbättrar effekten av cancerläkemedel24.11.2025 21:57:54 CET | Pressmeddelande
Antikroppsläkemedel mot cancer är konstruerade för att ta sig in i tumörceller och frigöra ett toxiskt ämne djupt inne i cellen. Men i praktiken når de ofta inte ända fram. En ny studie visar hur denna ”trojanska häst”-strategi kan göras mer effektiv genom att utnyttja skillnaderna i kalciumkoncentration utanför och inne i celler.
Behandling kan skydda för tidigt födda barn från hjärnskador – svensk studie visar lovande resultat11.11.2025 12:17:06 CET | Pressmeddelande
En behandling som kan skydda för tidigt födda barn från hjärnskador visar lovande resultat i en ny studie. En unik hjärnmodell, skapad med mänskliga celler, har gjort det möjligt för forskare att observera nya detaljer om hur hjärnblödningar påverkar stamceller i hjärnan vid för tidig födsel. Forskarna lyckades även testa ett motmedel som minskade skadorna.
KTH:s stora pris till Fritidsbankens grundare Carina Haak21.10.2025 13:08:08 CEST | Pressmeddelande
Från en liten lokal i värmländska Deje till en rörelse som nått hela Sverige. I dag lånar Fritidsbanken ut miljontals sport- och fritidsprylar – och har blivit en naturlig del av livet för många. Nu får grundaren Carina Haak, diakon och eldsjäl, KTH:s stora pris.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum