Ny studie tydliggör maktstrukturer bakom sexuella trakasserier och övergrepp i hästsporten

I den nya vetenskapliga studien som genomförts i svenska och norska hästmiljöer ingick över 650 deltagare. Av dem har närmre 55 procent utsatts för sexuella trakasserier och övergrepp i hästrelaterade miljöer. De mest rapporterade formerna var stötande sexuella kommentarer, opassande blickar och att bli ovälkommet berörd eller tvingad att beröra någon annan sexuellt. De som oftast utsätter andra beskrivs som äldre män i maktposition, till exempel ridlärare/tränare, stallägare eller hästägare, medan utsatta ofta är yngre kvinnor i underordnade roller, som hästskötare eller stallpersonal. Det finns en ojämlikhet som skapar relations- och maktobalanser, vilket är välkända riskfaktorer för sexuella trakasserier och övergrepp. 

– Trots att urvalet i denna studie inte kan generaliseras till samtliga inom hästsektorn, eftersom det inte var slumpmässigt, så kan vi tack vare den stora andelen som har uppgivit att de utsatts undersöka vad som kännetecknar dessa situationer och inblandade grupper och riskfaktorer, förklarar Susanne Johansson, högskolelektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan och projektledare för studien. 

Åldersskillnader förstärker ojämlikheten 

Köns- och åldersmönster är allmänt förekommande inom idrott och samhälle bland utsatta respektive förövare av sexuella trakasserier och övergrepp. De förefaller dock mer utpräglade inom hästsporten där, trots att unga tjejer och kvinnor är i majoritet, äldre män innehar många högre positioner. Inom idrotten överlag har rapporterats mindre åldersskillnader, där förövare oftare är jämnåriga. 

Förutom förekomsten av sexuella trakasserier och övergrepp framkom även tendenser till underrapportering av dem som blivit utsatta. En majoritet av deltagarna hade aldrig berättat för någon att de varit utsatta, och det var särskilt ovanligt att rapportera formellt, till exempel göra en polisanmälan eller till en rapporteringsfunktion, jämfört med att berätta för en vän eller kollega. 

– Det här är ett uttryck för den tystnadskultur som finns både inom hästsporten, och övriga idrotter. Det är en av de största utmaningarna att övervinna, menar Susanne.  

Vägen framåt 

Studiens resultat bekräftar de problem som tidigare lyfts upp inom hästsporten, och synliggör de bakomliggande strukturella orsakerna ytterligare. För att förebygga övergrepp behövs kontextanpassade trygghetsinsatser, samt tydliga och systematiska rutiner. Eftersom det är ett kulturellt, organisatoriskt och relationellt problem på samma gång, är ett långsiktigt och strategiskt arbete nödvändigt. Samarbete över idrotts- och organisationsgränser behövs för att systematiskt implementera praktiska åtgärder och åstadkomma en beteendeförändring.  

– Vi hoppas, genom att konkretisera problembilden och synliggöra orsakerna bakom övergreppen, att konkreta, riktade insatser som svarar mot dessa problem kan utvecklas och stärkas. Vi måste fortsätta förbättra möjligheterna för transparens, dialog och rapportering för att komma närmare en hästvärld där välfärden och tryggheten för människan är lika självklar som välfärden och tryggheten för hästen, avslutar Susanne. 

Om studien 

Hästsektorn är betydande för samhället och omfattar, till exempel ridsport, travsport, galoppsport och islandshästsport. Tidigare rapporter, mediepubliceringar och vittnesmål visar att problemen kring sexuella trakasserier och övergrepp är återkommande men dåligt kartlagda inom hästsektorn.  

Studien genomfördes 2024–2025 i samverkan mellan Gymnastik- och idrottshögskolan och Norges idrottshögskola. Den bygger på 653 enkätsvar från ett självvalt urval med deltagare som är eller har varit aktiva i den svenska och norska hästsektorn, samt 21 intervjuer om upplevelser av sexuella trakasserier och övergrepp. Sexuella trakasserier och övergrepp inkluderar, i studien, både med och utan kroppskontakt. Enkäten mätte livstidserfarenheter av sexuella trakasserier och övergrepp med hjälp av det internationellt validerade IVACS-Q, och resultatet analyserades intersektionellt för att förstå hur kön, ålder och roll samverkar med kulturellt inbäddade ojämlikheter.

Artikeln finns även att läsa i den vetenskapliga tidningen International Review for the Sociology of SportDen finns även i GIH:s publiceringsdatabas DiVA. 
Läs gärna mer om forskningsprojektet på Trygghest.

För mer information kontakta:
Susanne Johansson, högskolelektor och projektledare GIH, e-post: susanne.johansson@gih.se tel: 070-189 90 66