Därför väcker undervisning om miljö och hållbar utveckling motstånd hos unga

Den svenska skolan har ett tydligt uppdrag att undervisa om miljö och hållbar utveckling. Men frågorna väcker starka känslor och debatten har blivit alltmer polariserad – något som märks även i klassrummen. I sin avhandling har Linnea Urberg undersökt hur ungdomar uttrycker motstånd och intressekonflikter i undervisningen om miljö och hållbarhet.

– Avhandlingen ger en komplex bild av ungdomars motstånd. Det handlar sällan om okunskap utan snarare om att eleverna försöker distansera sig eller överlista en utbildning och ett system som de har en ambivalent relation till. Motståndet riktas i regel inte mot skolan eller lärarna, säger Linnea Urberg, som nyligen har disputerat i pedagogik vid Örebro universitet.

Humor som vapen  

Motståndet tar sig ofta uttryck på kreativa och humoristiska sätt. Att linda in en sparris i bacon eller ”tända alla lampor under Earth Hour om man har miljömuppar som grannar” blir för unga ett sätt att markera avstånd till en framtid där vissa grupper främjas.

– Motståndet leder ofta till ett skratt som inte bara är frigörande utan också blottlägger något djupt allvarligt, ironiskt och meningsbärande på samma gång. Ungdomarna framstår som kreativa, intelligenta och de är ofta väldigt roliga, vilket gör att skolan framstår som en meningsfull plats, säger Linnea Urberg.

Men motståndet kan också vara begränsande, framför allt när det riskerar att kränka andra grupper och identiteter.

– Vissa elever upplever att skolan försöker kontrollera dem och vill få dem att anpassa sitt beteende till en viss språklig och kulturell ram. När hållbarhetsundervisningen upplevs som styrande eller avlägsen från elevernas egna erfarenheter riskerar den att skapa förfrämligande, säger Linnea Urberg.

Tillit till lärarprofessionen

Forskningen visar att sociala och kulturella skillnader påverkar ungas möjlighet och deras förutsättningar att engagera sig i hållbarhetsfrågor. Enligt Linnea Urberg behöver elevernas uttryck, villkor och motstånd förstås och erkännas.

– Ungdomars språk och kulturella uttryck får inte avfärdas som pladder, bristande förmågor eller okunskap. Ett ökat fokus på disciplin, kognition och språkutveckling riskerar att dölja den mening och den kreativitet som faktiskt pågår, säger Linnea Urberg.

Hon betonar också vikten av tillit till lärarnas professionella omdöme. De lärare som intervjuades i studierna lyfte fram didaktisk känslighet och hade flera strategier de använde sig av när elever gör motstånd.

– De flesta lärare i mina studier förstår elevernas uttryck och vad motståndet grundar sig i för erfarenheter och villkor. De förstår och talar också elevernas språk och agerar oftast inte särskilt dömande. I förlängningen handlar det om att inkludera ungas röster i en av vår tids mest avgörande frågor, en hållbar samhällsomvandling.