Ny rapport visar folkhälsans utveckling i Norrbotten

– Det är viktigt att kunna se trender över tid för att veta åt vilket håll vi är på väg och var vi behöver vända utvecklingen. Rapporten visar på en oroväckande hälsoutveckling i länet och understryker behovet av att fortsätta det hälsofrämjande arbetet på både läns- och kommunnivå, säger Birgitta Dahlbäck (C), regionråd inom Region Norrbotten.

Rapporten heter ”Så mår norrbottningen” och utgör ett viktigt underlag för det regionala folkhälsoarbetet.

– En gemensam bild av länets folkhälsa är viktigt för att vi tillsammans ska kunna möta framtidens utmaningar, säger landshövding Lotta Finnstorp, Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Region Norrbotten, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Norrbottens Kommuner har antagit en gemensam regional handlingsplan för god och jämlik hälsa 2024–2026. Med handlingsplanen som bas arbetar aktörerna tillsammans och inom sina respektive uppdrag för att stärka det hälsofrämjande arbetet.

– Utvecklingen av norrbottningarnas hälsa ger skäl till oro. De folkhälsoproblem som beskrivs här berör hela samhället och vi behöver möta dem med gemensamma krafter, betonar Beatrice Öman (S), ordförande i Norrbottens Kommuners Gemensamma beredning och vice ordförande i Politiska samverkansberedningen för hälsa, vård, omsorg och skola.

Rapporten ”Så mår norrbottningen” finns att hämta digitalt på: www.norrbotten.se/folkhalsa

Rapporten i kortform: Viktiga resultat att uppmärksamma

Rapporten ”Så mår norrbottningen” har tagits fram i ett samarbete mellan Region Norrbotten och länets kommuner. Underlaget täcker perioden 2006–2022 och bygger på en omfattande sammanställning av data från befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor samt de elevhälsosamtal som genomförs varje år i kommunerna. Rapporten presenterar resultat på både läns- och kommunnivå för unga och vuxna i åldrarna 16 till 84 år samt skolbarn i förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 och första året gymnasiet.

Hög andel med obesitas

Andelen med obesitas är högre än riksgenomsnittet i åldrarna 16 till 64 år hos båda könen. Under perioden 2006–2022 har andelarna ökat betydligt i flera åldersgrupper. Högst andel med obesitas är det i gruppen 45–64 år där 29 procent av männen och 24 procent av kvinnorna hade obesitas år 2022. Övervikt och obesitas är en riskfaktor för att drabbas av olika sjukdomar som typ-2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

För lite frukt- och grönsaker

Norrbottningarna har sämre kostvanor gällande frukt- och grönsaker jämfört med övriga landet. I genomsnitt är norrbottningarnas dagliga frukt- och grönsaksintag för lågt i samtliga åldersgrupper inklusive hos skolbarn. Det har också skett en försämring över tid i flera åldersgrupper. Det har betydelse för folkhälsan eftersom det kan öka risken att drabbas av till exempel obesitas, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer.

Psykiska besvär mer vanligt

Det finns en ökande trend av psykiska besvär hos de yngre åldersgrupperna i länet. Andelen unga och vuxna som upplever lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest har ökat i åldrarna 16–44 år för både män och kvinnor. Inom gruppen 16–29 år är det 70 procent av kvinnorna och 40 procent av männen som upplever besvär. Andelarna har ökat från år 2014 och framåt. Även besvär med sömn och stress har blivit vanligare hos både män och kvinnor i flera åldersgrupper.

Bland skolbarn har det blivit vanligare att ofta eller alltid känna sig ledsen eller orolig/rädd. Elevers stress över skolarbetet har också ökat under perioden.

Långvariga psykiska besvär kan utvecklas till sjukdomstillstånd som utmattningssyndrom samt olika fysiska och psykiska symptom.

Barns skärmtid har ökat

Barn tillbringar allt större del av sin fritid framför skärmar. Andelen skolbarn som har mer än tre timmars skärmtid per dag på fritiden har ökat i alla deltagande årskurser under perioden 2012–2022. Allra mest har andelen ökat hos barn i årskurs 4. Andelen stiger med åldern och i gymnasiet är det uppåt 90 procent av eleverna som har mer än tre timmars skärmtid per dag på fritiden. I årskurs 4 är det runt 50 procent. Från och med årskurs 7 är andelen högre bland flickor än pojkar.

Högre grad av trygghet

Rapporten visar också på områden med positiv utveckling. Andelen skolbarn som uppger att de har någon vuxen att prata med om det som känns viktigt för dem har ökat i årskurs 7 och i första året gymnasiet. Andelen som blivit utsatt för mobbning eller känt sig utanför har minskat i årskurs 4 och 7 hos pojkar och i årskurs 4 bland flickor. Hos unga och vuxna i Norrbotten är den upplevda tryggheten högre än för riket i genomsnitt hos båda könen. Störst skillnad jämfört med riket är det hos männen.