Riksdagen säger ja till uranbrytning – ett steg mot ökad resurseffektivitet

– Det är mycket positivt att riksdagen nu ställer sig bakom regeringens förslag. Det finns inga sakliga skäl till att uran ska behandlas annorlunda än andra metaller och det är därför fullt rimligt att vi nu får möjlighet att ta vara på de resurser som finns i vår berggrund på ett effektivt sätt, säger Maria Sunér, vd Svemin.

I den svenska berggrunden förekommer uran ofta tillsammans med andra värdefulla mineral som idag bryts. När det tidigare varit förbjudet att ta hand om uranet har det i stället behövt behandlas som avfall, trots att det är en resurs som kan bidra till energiförsörjning och minskat importberoende. 
 
– Beslutet gör det möjligt att pröva varje fyndighet utifrån sina faktiska förutsättningar enligt svensk miljölagstiftning. Miljökraven sänks inte, men vi får nu möjlighet att ta tillvara det uran som ändå följer med vid brytning av andra metaller, säger Maria Sunér.

Sverige har goda geologiska förutsättningar, en av världens mest strikta miljölagstiftningar och dessutom EU:s största kända tillgångar av uran i berggrunden. Enligt SGU skulle dessa resurser kunna försörja Sveriges behov i flera hundra år.

– Detta stärker Sveriges möjligheter att bidra till EU:s och vår egen försörjning av viktiga råmaterial. Det är särskilt viktigt i en tid med ökande geopolitiska spänningar och ett växande behov av metaller för klimatomställningen, säger Maria Sunér. 

Det kommunala vetot och den obligatoriska regeringsprövningen kommer fortsatt att gälla för uranbrytning. Samtidigt bereds nu ett separat förslag om att dessa regler kan komma att ändras framöver, så att uran i framtiden kan prövas på samma sätt som andra koncessionsmineral. 

– Det är viktigt att regeringen går vidare även med nästa steg. Samma strikta miljölagstiftning bör gälla oavsett metall, och det finns inga sakliga skäl till att uran ska tillståndsprövas på ett annat sätt, säger Maria Sunér.

FAKTA  Lagändringen som riksdagen röstade igenom på onsdagen innebär att uran ska klassas som koncessionsmineral enligt minerallagen. Det innebär att: Det åter kommer att vara möjligt att utvinna uran i Sverige.   En fullständig undersökning av berggrunden kan göras vid prospektering.  Det blir möjligt att söka undersökningstillstånd och bearbetningskoncession för uran.   Riksdagens beslut innebär att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2026.   Beslutet innebär även att verksamheter som hanterar små mängder uran inte ska omfattas av krav på särskilt tillstånd och inte heller omfattas av det kommunala vetot. I praktiken kommer denna lagändring inte beröra utvinning av uran i gruvor eftersom dessa, om inte lagen ändras enligt förslaget som nu är på remiss, alltjämt kommer att klassas som en så kallad kärnteknisk anläggning. Förslaget om att ändra definitionen av kärntekniska anläggningar, så att brytning av uran inte längre klassas som en kärnteknisk anläggning, är på remiss till den 3 december 2025. I det remitterade förslaget föreslås att den förändringen ska träda i kraft den 1 juli 2026.