Regeringen behöver agera – patientsäkerheten kräver specialistkompetens

– Kompetensutveckling ska inte vara en möjlighet, utan en självklarhet. Därför är det glädjande att utredningen tydliggör vårdgivarens ansvar för fortbildning och att Socialstyrelsen föreslås få ett uppdrag att stötta hälso- och sjukvården med att dokumentera fortbildningen, säger Sineva Ribeiro, förbundsordförande i Vårdförbundet.

Specialistkompetens – en förutsättning för patientsäker vård

Vårdförbundet ser ett tydligt behov av att införa reglerade specialistutbildningar för biomedicinska analytiker, barnmorskor och röntgensjuksköterskor, samt att förbättra möjligheterna för sjuksköterskor att vidareutbilda sig. Regleringen ska leda till skyddad titel, vilket garanterar kvalitet, stärker professionerna och ökar patientsäkerheten.

– Det är orimligt att sjuksköterskor ska behöva ta tjänstledigt och själva bekosta sin specialistutbildning. Staten och arbetsgivarna måste ta ett gemensamt ansvar för att skapa attraktiva karriärvägar, säger Sineva Ribeiro.

Oro för förslag om uppdragsutbildningar

Ambitionen med det föreslagna Vårdprofessionslyftet är god, men Vårdförbundet ser stora risker med att specialistutbildningar ska kunna ges som uppdragsutbildningar där arbetsgivare köper utbildningar direkt från lärosäten.

– Om regeringen går vidare med Vårdprofessionslyftet måste införandet föregås av en grundlig utredning som tar hänsyn till både professionernas och patienternas behov. Utbildningarna ska vara en del av högskolesystemet med tydliga examensmål och hög akademisk kvalitet. Det är också avgörande att de nuvarande specialistutbildningarna bevaras och att vi säkerställer tillgången till disputerade lärare, säger Sineva Ribeiro, förbundsordförande i Vårdförbundet.

Dessutom påpekade Vårdförbundet i ett pressmeddelande i våras  att uppdragsutbildningar dessvärre kan innebära dubbelfinansiering.

– Staten betalar lärosätet för utbildningen och arbetsgivaren betalar en gång till för att köpa den. Det är inte ett ansvarsfullt sätt att använda skattepengar, säger Sineva Ribeiro.

Eventuella inlåsningseffekter

Utöver de ekonomiska riskerna pekar Vårdförbundet på att modellen kan skapa inlåsningseffekter för personal i hälso- och sjukvården.

– Uppdragsutbildningar riskerar att låsa in mina kollegor i anställningar på den arbetsplats där specialistutbildningen genomförts, eftersom uppdragsutbildningen bara gäller där och ingen annanstans. När vi utbildar specialister i Sverige ska vi utbilda för hela Sveriges befolkning – inte bara för en region, betonar Ribeiro.

Förbundet menar också att systemet kan leda till ojämlik vård. Om arbetsgivarna själva avgör vilka vidareutbildningar som behövs, finns en risk att kortsiktiga och lokala prioriteringar styr – snarare än de nationella behoven och patienternas bästa.

– Vi vill se ett utbildningssystem som bygger på forskning, kvalitet och är nationellt reglerat och samordnat. Ett system som tydliggör professionernas kunskapsområden vilket skapar trygghet för både patienter och personal, säger Ribeiro.

Efterlyser reglerade specialistutbildningar och nationell samordning

Vårdförbundet betonar i sitt remissvar  behovet av fler reglerade specialistutbildningar för sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Regleringarna ska leda till skyddad titel och därmed bidra till ökad patientsäkerhet och en stärkt profession.

Förbundet efterlyser också en särskild vidareutredning om framtidens specialistutbildningar, med tydlig förankring i högskolan och fokus på en jämlik vård i hela landet.

– Sverige har alla förutsättningar att bygga världens bästa vidareutbildningssystem inom hälso- och sjukvården. Men då krävs mod att välja kvalitet före snabbfixar, och långsiktighet före kortsiktiga lösningar. Det är så vi tillsammans säkrar framtidens hälso- och sjukvård, poängterar Ribeiro.