Gröna fonder investerar i svartlistade gruvor

– Det behövs kritiska mineraler för klimatomställningen, men utvinningen får inte ske på bekostnad av miljön eller mänskliga rättigheter. Svenska banker och pensionsfonder har ett stort ansvar som investerare i branschen att se till att de negativa konsekvenserna minimeras, säger Karin Lexén, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen.

En ny kartläggning, som Naturskyddsföreningen och Fair Finance Guide står bakom, visar att svenska banker och pensionsfonder satsar totalt 33,7 miljarder kronor på utvinning av kritiska metaller och mineral, genom investeringar i 58 gruvbolag runt om i världen. Störst investeringar går till utvinning i Sverige, Brasilien och Chile. Nordea och Swedbank är de två som investerar mest.

Efterfrågan på kritiska metaller och mineral ökar med klimatomställningen, bland annat för att kunna bygga ut förnybar energi och annan fossilfri teknik. Men gruvdrift innebär miljöpåverkan i form av markförändringar, förlust av biologisk mångfald och luft- och vattenföroreningar. Socialt kan gruvprojekt internationellt leda till konflikter, tvångsförflyttningar och undermåliga arbetsvillkor.

Kartläggningen tar upp fyra exempel på gruvor med betydande hållbarhetsproblem. En av gruvorna är Kamoa-Kakula Copper Mine i DR Kongo, där SEB har investerat 78 miljoner i gruvans delägare kinesiska Zijin Mining, ett bolag som har svartlistats av många investerare på grund av kopplingen till allvarlig miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter.

Ett annat exempel är Antapaccay Mine i Peru, där Sjunde AP-fonden har investerat 529 miljoner kronor i gruvans ägare Glencore, som även det är svartlistat av tiotals investerare på grund av allvarliga hållbarhetsproblem. Huvuddelen av de svenska investeringarna i bolagen är dessutom gjorda genom fonder som säger sig ställa särskilda hållbarhetskrav på företagen.

– Det är väldigt anmärkningsvärt att svenskarnas sparpengar investeras i så pass kontroversiella gruvföretag. Särskilt när det sker genom grönfärgade fonder som lovat att ta extra hänsyn till hållbarhetsfrågor. Jag tror att många sparare blir väldigt besvikna, säger Jakob König som leder Fair Finance Guide.

Genom att styra kapitalet och ställa tydliga krav på bolagen kring transparens, respekt för mänskliga rättigheter, miljöskydd och social rättvisa kan svenska finansaktörer påverka gruvbranschen i en hållbar riktning.

– Svenska investerares fokus bör vara att främja cirkulära flöden och infrastruktur som kan minska behovet av kritiska mineraler, till exempel tåg och kollektivtrafik. På så sätt kan de bidra till att klimatomställningen blir socialt och miljömässigt hållbar, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen.

Läs mer i granskningen, där Naturskyddsföreningen och Fair Finance Guide även listar alla sina rekommendationer till finansaktörerna.