Digitalt behandlingsstöd uppskattat av vuxna med autism

– Det har inte gjorts så många studier hos vuxna med autism som fokuserar på internetbaserad behandling som baseras på kognitiv beteendeterapi, KBT, och som har ett brett livsfokus, berättar Britta Westerberg, psykolog inom Autismteamet vid Vuxenhabiliteringen i Region Örebro län och disputerad vid Örebro universitet.

Det är hon som står bakom avhandlingen som följt vuxna med autism genom en digital behandlingsinsats. Forskningen har både granskat förändringar i deltagarnas mående, deras upplevelser av behandlingen och hur kommunikationen under behandlingens gång hänger ihop med resultatet.

– Vi har också undersökt konceptet känsla av sammanhang hos våra vuxna personer med autism, samt relationen mellan känsla av sammanhang och autistiska egenskaper och livskvalitet, förklarar hon.

Skriftlig kommunikation och flexibilitet uppskattades

En slutsats är att det internetbaserade formatet passade många deltagare väl. I studien ingick det 42 deltagare från hela landet och de fick veckovis en textbaserad modul på olika teman som vuxna med autism kan uppleva utmaningar inom. Möjligheten att kommunicera skriftligt och att kunna arbeta med sin behandling när och var det passade dem bäst var återkommande uppskattat.

– För många blev det en stor lättnad att slippa muntlig och spontan kommunikation. Det digitala upplägget gav deltagarna kontroll och trygghet, vilket kan vara avgörande för att behandlingen ska fungera, säger hon.

Personer med autism kan vara oflexibla i sitt beteende, ha ett starkt behov av rutiner och ha svårt att anpassa sig till förändringar, särskilt oväntade sådana. Detta hänger ihop med ett annorlunda sätt att bearbeta information, vilket ofta kräver mer energi. De kan också ha svårare att se helheter på samma sätt som andra.

En grupp med stor variation och stora individuella behov

Studien visade också att vuxna med autism är en mycket varierande grupp. Deltagarna skilde sig kraftigt åt både i vilka svårigheter de upplevde och vilket stöd de behövde. Det innebär att en och samma behandlingsform inte passar alla.

Trots den individuella behandlingen visade det sig också möjligt och uppskattat att kombinera den med en gruppbaserad komponent. I studien kunde deltagarna regelbundet chatta med andra personer som gjorde samma behandling.

– Det här öppnar för att digitala insatser kan erbjuda både individuell anpassning och en känsla av gemenskap, säger Britta Westerberg.

Självreflektion kopplad till ökad livskvalitet

Ett av de mest intressanta resultaten var sambandet mellan självreflektion och förbättrad livskvalitet. Deltagare som använde behandlingen för att utforska sin identitet, vem de är och varför visade också en tydligare ökning i livskvalitet.

Känsla av sammanhang var en nyckelfaktor

Studien undersökte även hur vuxna med autism upplever det som kallas känsla av sammanhang, som är ett psykologiskt begrepp som handlar om hur begripligt, hanterbart och meningsfullt livet känns. Resultaten visade att personer med fler autistiska drag generellt hade en lägre känsla av sammanhang, och att denna i sin tur var starkt kopplad till livskvalitet. Ju starkare känsla av sammanhang, desto bättre mådde personen.

– Sambandet var faktiskt starkare än jag hade förväntat mig. Det säger något viktigt om vilka psykologiska mekanismer som är betydelsefulla för livskvalitet hos vuxna med autism, säger hon.

Forskningen ger nu värdefull kunskap för att utveckla framtidens psykologiska insatser för vuxna med autism. Framför allt understryker studien behovet av flexibla och individanpassade behandlingsupplägg och att internetbaserade alternativ kan vara ett viktigt komplement till traditionella möten ansikte mot ansikte.

– Förhoppningen är att resultaten ska bidra till större förståelse för hur olika personer med autism fungerar, och vilka typer av stöd de behöver. Det finns inte en lösning som passar alla men med rätt anpassningar kan förhoppningsvis göra stor skillnad, avslutar Britta Westerberg.

Faktaruta

• Autism är ett neuropsykiatriskt tillstånd där hjärnan bearbetar information på ett annorlunda sätt och där socialt samspel fungerar på ett sätt som inte alltid följer oskrivna sociala regler intuitivt.
• Andelen personer med autism har ökat och uppgår nu till 2 procent.
• Autismdiagnosen inkluderar numera nivå 1, 2 och 3. Det som tidigare kallades Aspergers syndrom omfattas idag av autismnivå.
• Vid autism kan personen få hjälp från en arbetsterapeut, om det finns svårigheter att strukturera vardagen. Då kan man söka hjälp på Vuxenhabiliteringen hos deras kuratorer som kan ge stöd och hjälp i kontakten med myndigheter, samhället och arbetslivet.