Sjuksköterskors boyta halverad på 25 år

– Vi har byggt ett samhälle där bostaden blivit en handelsvara. Unga hålls utanför, familjer skuldsätts för livet och våra städer delas upp efter plånbok. Det räcker nu, säger Vilgot Österlund.

Sedan år 1996 har priserna på bostadsrätter ökat så snabbt att om sjuksköterskornas löner hade följt samma utveckling, skulle de i dag tjäna 151 000 kronor i månaden. För 25 år sedan kunde en ensam sjuksköterska köpa 65 kvadratmeter i Stockholms stad. Trots en god löneutveckling räcker dagens sjuksköterskelön bara till 34 kvadratmeter.

– Trean har blivit en etta. Vi har fått en realbostadsminskning, där människor får mindre bostad för mer pengar, säger Österlund.

Vårdförbundets förbundsordförande Sineva Ribeiro ser kritiskt på utvecklingen.

– Det är något som är fel när du har minst tre års universitetsstudier och ändå kämpar för att ha råd med boendet. Och ärligt talat, hade yrket varit mansdominerat, hade lönerna sett bättre ut, säger Ribeiro.

De höga priserna leder till ökade skulder och sämre rörlighet på arbetsmarknaden. Unga tvingas bo kvar hemma eller i dyra andrahandskontrakt, par får svårt att separera och många tvingas lägga en stor del av inkomsten på boendet.

Samtidigt fördjupas segregationen. I attraktiva områden har priserna stigit till nivåer som gör att bara de med höga inkomster eller stora förmögenheter har råd att bo.

– Vi närmar oss en situation där våra städer delas upp i ekonomiska gated communities. Sjuksköterskor, lärare och busschaufförer trängs bort från områden där de en gång hade råd att bo, säger Österlund.

På samhällsnivå varnar han också för ökade finansiella risker, där hushållens rekordstora skulder gör ekonomin sårbar.

– Vinnarna går att räkna på en hand – SEB, Nordea, Swedbank och Handelsbanken. Bankernas vinster har vuxit i takt med våra skulder, medan vanliga människor fått betala priset, säger han.

Rapporten diskuterar en rad förslag för att förbättra framtidens bostadssituation:

• Sänkt reavinstskatt och en inkomstbaserad fastighetsskatt. Det ökar rörligheten och bidrar till ökad jämlikhet.

• Bruksvärdespriser för nyproduktion med statliga bygglån. Då kan man ställa krav på att framtida överlåtelser inte skenar i pris. Liknande regler fanns när man byggde de idag mycket populära egnahemsområdena.

• Kvadratmeterpristak på bostadsrätter. Med ett högt kvadratmeterpristak, till exempel 150 000 kr/kvm, skulle lönenivåerna kunna växa in i bostadspriserna och prisskillnaden mellan olika områden minska. Vid flera intressenter kan lottning ersätta budgivning. Hushållens boendeutgifter hålls opåverkade samtidigt som bostadssegregationen minskar över tid.

• Ett subventionerat bosparande och behovsprövade statliga kontantinsatslån. För att förenkla inträdet på bostadsmarknaden. 

• En fast ränte- och amorteringsnivå. För att minska hushållens och samhällets räntekänslighet föreslås en fast sammanlagd ränte- och amorteringsnivå som hålls konstant oavsett ränta.

Rapporten presenteras under ett seminarium den 20 november klockan 08:00-09:00 på Barnhusgatan 4. På seminariet deltar Vilgot Österlund, rapportförfattare, Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet, Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen och Louis Landeman, chef hållbarhetsanalys Danske bank. Det blir även ett samtal mellan Dennis Wedin, oppositionsborgarråd (M) och Jan Valeskog, stadsbyggnads- och idrottsborgarråd (S). Seminariet modereras av Lisa Pelling, chef för tankesmedjan Arena Idé.

Rapporten i sin helhet finns att ladda ned här: 
https://arenaide.se/rapporter/sjukskoterskeindex/

Vid frågor eller intervjuförfrågningar, kontakta: Vanessa Marko, Arena Opinion, +46 763 21 66 37, vanessa.marko@arenaopinion.se