Umeåforskaren om sänkt straffbarhetsålder – "Oerhört riskfyllt"
20.11.2025 11:47:54 CET | Umeå universitet | Nyheter
Regeringens förslag om att tillfälligt sänka straffbarhetsåldern till 13–14 år för barn som begår allvarliga brott har väckt reaktioner. Monica Burman, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, anser att förslaget är en riskfylld väg att gå. – Forskningen är enig om att repressiva åtgärder inte är lösningen, säger hon.

Monica Burman är professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet. Hon forskar på straffrätt, mäns våld mot kvinnor samt genus och rätt. Hon har även intresserat sig för kriminalpolitik ur ett ideologiskt perspektiv under lång tid samt engagerat sig i barnrättsfrågor parallellt med forskningen, hon är bland annat ledamot i Rädda Barnens riksstyrelse.
I ljuset av att Sverige haft 15 år som straffbarhetsålder under mycket lång tid har hon är det med förvåning hon tagit del av regeringens förslag om att tillfälligt sänka straffbarhetsåldern till 13 år för vissa allvarliga brott samt uppdraget till Kriminalvården att förbereda inrättandet av särskilda ungdomsfängelser för barn 13–14 år.
Bland annat hänvisar hon till att det inte finns något i forskningen som stödjer ett sådant förslag och att driva igenom det i det här läget "skulle innebära ett gigantiskt experiment med barn".
– Det absolut vanligaste argumentet som politikerna trycker på är att en sänkning av straffmyndighetsåldern närmast är oundviklig för att minska problemen. Man säger att det är bäst för barnen att tas ur en eskalerande kriminell situation och att det blir svårare att rekrytera till kriminella nätverk när barnen är frihetsberövade. Men forskningen är enig om att repressiva åtgärder inte är lösningen. Det finns inget vetenskapligt stöd för att det fungerar, säger Monica Burman.
Tvärtom finns risk att ett sådant förslag skulle kunna öka kriminalitet hos barn.
– Forskning visar att det är oerhört riskfyllt med den här typen av straffrättsliga ingripanden. Vi vet att de bara gör situationen värre för barn. Risken för att barnet far illa i sin utveckling ökar ju yngre barnet är och att barnet påverkas negativt i sin medborgerliga fostran och hur det ser på sig själv i relation till samhället. Fängelser är en typ av institution som i sig fungerar stigmatiserande och kan driva barn in i fortsatt kriminalitet.
Läs hela intervjun och fler perspektiv som lyfts av Monica Burman på Umeå universitets webb.
Kontakter
Presskontakt, vardagar kl 8.00-16.30
Tel:070-610 08 05press@umu.seBilder

Om oss
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
Följ Umeå universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet
Ny och högaktuell kurs inom cybersäkerhet startar på Umeå universitet16.10.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Våren 2027 startar kursen Nätverkssäkerhet vid Umeå universitet. Den ger möjlighet att fördjupa sig inom cybersäkerhet – ett område som blir allt viktigare. – Vi riktar oss till studenter som vill få gedigna kunskaper om nätverkssårbarheter, olika typer av attacker och hur man skyddar sig för att uppnå resiliens. Kursen är en del av vår utbildningssatsning och bygger på stark forskning inom AI och cybersäkerhet, säger Lars Karlsson, biträdande prefekt vid Institutionen för datavetenskap.
Bloddialys kan påverka både hjärta och hjärtprover15.10.2026 10:45:50 CEST | Pressmeddelande
Dialys är en livsuppehållande behandling för patienter vars njurar slutat fungera. En ny avhandling från Umeå universitet visar att dialys kan förändra nivåerna av blodprover som används för att upptäcka hjärtskador och att blodflödet i den kärltillgång som används för behandlingen kan ha betydelse för risken att utveckla hjärtsvikt.
Kombination av läkemedel inte hjälpsamt vid Skelleftesjukan14.10.2026 07:45:00 CEST | Pressmeddelande
Att kombinera två effektiva läkemedel mot hjärtamyloidos, även kallad Skelleftesjukan, minskar inte risken för att dö i hjärtkärlsjukdom eller för återfall i förvärrade hjärtkärlhändelser. Det visar en ny studie där Umeå universitet och forskningsenheten i Skellefteå medverkar. Resultaten förvånar forskarna, som väntat sig att se en förbättring.
Mellanchefer i skolan har makt men saknar ofta mandat13.10.2026 08:10:00 CEST | Pressmeddelande
Svenska kommuner organiserar styrningen av skolan på mycket olika sätt. Mellanchefer kan ha makt över verksamheten, samtidigt som de ofta saknar ett statligt reglerat mandat. Deras handlingsutrymme varierar både mellan olika utbildningsförvaltningar och mellan personer inom samma förvaltning. Det visar Linn Antonssons forskning vid Umeå universitet.
Hur kan elever använda AI utan att sluta tänka själva?12.10.2026 11:20:12 CEST | Pressmeddelande
AI kan skriva texter och lösa uppgifter på några sekunder. Men vad händer med lärandet när elever inte längre behöver göra hela tankearbetet själva? Det ska forskare vid Umeå universitet undersöka tillsammans med en gymnasieskola i Umeå. Ett nytt forskningsprojekt har beviljats 1,9 miljoner kronor. Forskarna ska utveckla och pröva undervisning där AI blir ett stöd utan att ta över elevernas eget tänkande.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum