WWF välkomnar ny lista - men många hotade arter saknas

WWF anser att det är efterlängtat med en översyn av nationellt fridlysta arter, men tyvärr görs översynen innan det är klart vilka fridlysningsregler som ska gälla. I juni 2025 kom ett förslag till ändring av fridlysningsreglerna som WWF och flera andra remissinstanser var starkt kritiska till. Och trots att översynen enligt regeringsuppdraget ska baseras på vetenskapligt underlag så görs urvalsgrunderna på ovetenskapliga kriterier. 

– Positivt är att fler arter som är starkt hotade på rödlistan (EN) nu föreslås omfattas av fridlysning. Till exempel föreslås ett flertal arter av svampar, fjärilar och lavar, jämfört med de fåtal bland dem som är fridlysta idag. Fridlysningen för dessa arter riskerar dock att bli tandlös om fridlysningsreglerna ändras så som regeringen föreslagit, det vill säga att hänsyn inte ska krävas för fridlysta starkt hotade arter inom skogsbruket och jordbruket, säger Emelie Nilsson expert naturvårdspolicy, WWF 

WWF anser att en översyn av nationellt fridlysta arter är efterlängtad. Men beklagar att regeringen har en stark politisk styrning i uppdraget och anser att fler rödlistade arter borde ha föreslagits. WWF menar att regeringen borde lita mer på expertmyndigheters kompetens och bedömning och avstå från att politiskt detaljstyra innehållet. 

– Det finns flera arter som är nya och välkomna tillskott på listan. Det gäller fiskarterna ål och nejonöga, som tidigare endast varit fredade mot fiske, men som nu föreslås få ett starkare skydd genom att också fridlysas. Igelkotten som är en välkänd art som minskar är lyckligtvis också med, säger Emelie Nilsson. 

Några exempel på fridlysta arter idag som inte är med på föreslaget är ekoxe, doftticka, väddnätfjäril och ett flertal kärlväxter. Fridlysningen är ett viktigt komplement till andra naturvårdsåtgärder såsom områdesskydd.  

– Syftet med fridlysningen framstår som otydligt. Flera arter med lägre hotstatus föreslås nu tas bort. Majoriteten av arterna som föreslås minskar väldigt mycket eller är väldigt sällsynta och en del mycket svåra att identifiera. Det gör att fridlysning blir ett verktyg för arter i ett kritiskt läge. Det pedagogiska värdet för allmänheten minskar. Exempelvis finns mycket få arter som är välkända men med lägre hotstatus med, med undantag för igelkotten, säger Emelie Nilsson.  

Jordbrukslandskapets arter är kraftigt underrepresenterade i förslaget vilket är en brist. Detta för att styrningen i uppdraget är för hård vilket exempelvis drabbar jordbruksarter. WWF menar att även arter som kräver aktiv skötsel ska kunna fridlysas. Viss hänsyn i brukandet, som senarelagd slåtter, är rimligt. Jordbruksverket har liknande synpunkter i sitt svar till regeringen.  

Naturvårdsverkets uppdrag baseras på analyser från SLU Artdatabanken, men det ursprungliga materialet har sekretessbelagts. WWF anser att det är en viktig demokratisk princip att medborgare ska kunna granska skälen till en bedömning och att det i detta fall inte finns något skäl för sekretess.  Trots krav på samråd har Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket haft för kort tid och för dåliga förutsättningar för att bidra fullt ut. Det framkommer ur material vi har begärt ut att dessa myndigheter dessutom vill se fler arter fridlysta än vad Naturvårdsverket föreslår. 

Bakgrundsfakta: 

Den 24e juli fick Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå arter som bör vara nationellt fridlysta https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2025/07/uppdrag-till-naturvardsverket-att-se-over-vilka-arter-som-bor-vara-nationellt-fridlysta/ 

WWFs remissvar och kommentar till nya fridlysningsbestämmelser: https://www.wwf.se/pressmeddelande/wwf-nya-regler-gor-fridlysningen-tandlos/ 

Naturvårdsverkets förslag till preliminär lista över arter som bör vara nationellt  

fridlysta innehåller totalt 255 arter.  237 arter är nationellt fridlysta idag, ytterligare 38 är bara fridlysta i vissa regioner. 

För mer information eller intervjuer kontakta;  

Anna Almberg, press, WWF, tel 0709816782, e-post anna.almberg@wwf.se  

Emelie Nilsson expert naturvårdspolicy, WWF, e-post emelie.nilsson@wwf.se