Intensiv magnetstimulering ska utvärderas mot ungdomsdepression
26.11.2025 08:00:00 CET | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande
Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården som behandling för vuxna patienter med svårbehandlad depression, men har inte visat sig verksam på unga. En mer intensiv variant, som visat lovande resultat hos vuxna, har ännu inte testats på ungdomar. Nu ska forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvärdera om den även är effektiv mot tonårsdepression.

– Idag finns få evidensbaserade alternativ för att behandla svår depression hos unga. Därför är det angeläget att hitta nya behandlingar mot tonårsdepression. Jag är väldigt glad att Vetenskapsrådet valt att stödja det här projektet, säger Robert Bodén, överläkare och professor i psykiatri på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Depression under tonåren är ett växande samhällsproblem och en av de främsta orsakerna till ohälsa, funktionsnedsättning och självmord hos unga i Sverige och globalt.
Magnetstimulering av hjärnan (rTMS) är numera ett viktigt tillägg i behandlingsarsenalen för den stora gruppen vuxna med svårbehandlad depression som inte har tillräcklig effekt av samtalsterapi och läkemedelsbehandling. Men sedvanlig magnetstimulering har inte visat sig verksam vid tonårsdepression.
– Trots att det finns behandlingar, såsom samtalsterapi och antidepressiv medicin, är det många ungdomar som inte blir hjälpta. Det saknas också bra behandlingsalternativ som tolereras bra av unga med svårbehandlad depression, särskilt vid bipolär depression, framhåller Robert Bodén.
I den nya studien ska forskarna utvärdera en ny typ av magnetstimulering av hjärnan, så kallad accelererad kontinuerlig theta-burststimulering (acTBS). Det är en snabb och skonsam form av intensiv magnetstimulering. Behandlingen påverkar aktiviteten i specifika nätverk i hjärnan som har en störd signalering vid depression. Metoden har visat lovande resultat hos vuxna men har hittills inte testats hos ungdomar.
I studien kommer ungdomar i åldern 13–18 år med svårbehandlad depression att lottas till att få antingen aktiv behandling eller en skenbehandling, utan att varken deltagare eller behandlare vet vilken. Stimuleringen tar 40 sekunder och ges sex gånger varje kvart under 1,5 timme under två veckor.
– Förutom att mäta effekten på depressiva symtom kommer vi att undersöka hur hjärnans funktion förändras, bland annat med hjälp av magnetkamera (MRI), EEG (elektriska aktiviteten i hjärnan) och med fNIRS som mäter hur pannloben förbrukar syre under stimuleringen. Målet är att ta reda på om acTBS är en säker och effektiv behandling för ungdomar med depression, förklarar Robert Bodén och fortsätter:
– En annan viktig del av studien handlar om att se om vissa signaleringsmönster i hjärnan kan förutsäga vilka som kommer att bli hjälpta. Detta kan bidra till både bättre behandlingar och ökad förståelse för hur depression fungerar i hjärnan under tonåren. Projektet genomförs i Uppsala och Stockholm och leds av ett erfaret team av forskare och läkare inom barn- och ungdomspsykiatri och hjärnstimuleringsfältet, avrundar han.
Nota bene: Studien Intensiv magnetstimulering mot tonårsdepression (DONT-B-SAD)finansieras med 5,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.
Nyckelord
Kontakter
Robert Bodén, överläkare och professor i psykiatri, verksam på mottagningen för hjärnstimulering, Akademiska sjukhuset/ Uppsala universitet;
robert.boden@uu.se, 070-611 09 14
Bilder

Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Ny forskningsstudie på Akademiska ska utvärdera CAR T-celler som behandling av SLE9.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som cancerbehandling på Akademiska sjukhuset. I slutet av februari startade en klinisk prövning på Akademiska sjukhuset där forskarna för första gången i Sverige ska utvärdera sådan behandling vid den reumatologiska sjukdomen Systemisk lupus erythematosus (SLE).
Nu erbjuds kvinnor dagvård för sena aborter på Akademiska5.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Från månadsskiftet februari/mars kan kvinnor göra sena aborter i öppenvården på Akademiska sjukhusets gynmottagning i stället för att läggas in på vårdavdelning. Förutom kortare vårdtid innebär förändringen bättre möjligheter till individuellt anpassad smärtlindring och att vårdplatser frigörs på sjukhuset.
Akademiska pionjär i Sverige på strålbehandling av ultra-central lungcancermed MR-Linac4.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Lungcancer behandlas normalt med operation, läkemedel eller strålning. Både strålbehandling och operation kan dock vara grannlaga eftersom kritiska riskorgan såsom luftstrupe, större luftrör och matstrupe sitter nära lungan. 2019 var Akademiska pionjär i Sverige på att skaffa MR-Linac; en teknik för strålbehandling där en linjäraccelerator kombineras med MR-kamera. Sedan dess har tekniken uppgraderats och i vår startar den första kliniska studien i Sverige där svårbehandlad ultra-central lungcancer, både primärtumörer och metastaser, ska behandlas med sikte på bot.
Forskning visar: En kombination av gen- och immunterapi effektiv mot svårbehandlad hudcancer26.2.2026 08:00:00 CET | Pressinbjudan
Patienter med spridd hudcancer (malignt melanom), som inte längre svarar på immunterapi, har en dålig prognos med hög dödlighet. En studie vid Akademiska sjukhuset och två amerikanska sjukhus visar att en kombinationsbehandling med gen- och immunterapi kan bromsa cancern. Två år efter studiestart levde fortfarande 46 procent av patienterna.
Akademiska klättrar i ranking bland världens bästa sjukhus25.2.2026 15:31:26 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset klättrar två placeringar till plats 80 och är därmed fortsatt ett av världens 100 bästa sjukhus. Det framgår i rankingen av världens bästa sjukhus som görs årligen av den internationella tidskriften Newsweek.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum