Intensiv magnetstimulering ska utvärderas mot ungdomsdepression
Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården som behandling för vuxna patienter med svårbehandlad depression, men har inte visat sig verksam på unga. En mer intensiv variant, som visat lovande resultat hos vuxna, har ännu inte testats på ungdomar. Nu ska forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvärdera om den även är effektiv mot tonårsdepression.

– Idag finns få evidensbaserade alternativ för att behandla svår depression hos unga. Därför är det angeläget att hitta nya behandlingar mot tonårsdepression. Jag är väldigt glad att Vetenskapsrådet valt att stödja det här projektet, säger Robert Bodén, överläkare och professor i psykiatri på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Depression under tonåren är ett växande samhällsproblem och en av de främsta orsakerna till ohälsa, funktionsnedsättning och självmord hos unga i Sverige och globalt.
Magnetstimulering av hjärnan (rTMS) är numera ett viktigt tillägg i behandlingsarsenalen för den stora gruppen vuxna med svårbehandlad depression som inte har tillräcklig effekt av samtalsterapi och läkemedelsbehandling. Men sedvanlig magnetstimulering har inte visat sig verksam vid tonårsdepression.
– Trots att det finns behandlingar, såsom samtalsterapi och antidepressiv medicin, är det många ungdomar som inte blir hjälpta. Det saknas också bra behandlingsalternativ som tolereras bra av unga med svårbehandlad depression, särskilt vid bipolär depression, framhåller Robert Bodén.
I den nya studien ska forskarna utvärdera en ny typ av magnetstimulering av hjärnan, så kallad accelererad kontinuerlig theta-burststimulering (acTBS). Det är en snabb och skonsam form av intensiv magnetstimulering. Behandlingen påverkar aktiviteten i specifika nätverk i hjärnan som har en störd signalering vid depression. Metoden har visat lovande resultat hos vuxna men har hittills inte testats hos ungdomar.
I studien kommer ungdomar i åldern 13–18 år med svårbehandlad depression att lottas till att få antingen aktiv behandling eller en skenbehandling, utan att varken deltagare eller behandlare vet vilken. Stimuleringen tar 40 sekunder och ges sex gånger varje kvart under 1,5 timme under två veckor.
– Förutom att mäta effekten på depressiva symtom kommer vi att undersöka hur hjärnans funktion förändras, bland annat med hjälp av magnetkamera (MRI), EEG (elektriska aktiviteten i hjärnan) och med fNIRS som mäter hur pannloben förbrukar syre under stimuleringen. Målet är att ta reda på om acTBS är en säker och effektiv behandling för ungdomar med depression, förklarar Robert Bodén och fortsätter:
– En annan viktig del av studien handlar om att se om vissa signaleringsmönster i hjärnan kan förutsäga vilka som kommer att bli hjälpta. Detta kan bidra till både bättre behandlingar och ökad förståelse för hur depression fungerar i hjärnan under tonåren. Projektet genomförs i Uppsala och Stockholm och leds av ett erfaret team av forskare och läkare inom barn- och ungdomspsykiatri och hjärnstimuleringsfältet, avrundar han.
Nota bene: Studien Intensiv magnetstimulering mot tonårsdepression (DONT-B-SAD)finansieras med 5,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.
Nyckelord
Kontakter
Robert Bodén, överläkare och professor i psykiatri, verksam på mottagningen för hjärnstimulering, Akademiska sjukhuset/ Uppsala universitet;
robert.boden@uu.se, 070-611 09 14
Bilder

Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Nutrition vid kronisk njursjukdom – fokus för internationellt symposium i Uppsala28.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
På Akademiska sjukhuset läggs allt större vikt vid individuellt anpassad nutrition för patienter med kronisk njursjukdom. Detta sker bäst i ett multidisciplinärt samarbete mellan dietister, sjuksköterskor, läkare och forskare. Detta lyfts fram under ett internationellt symposium i Uppsala 30 november-1 december.
Två överläkare på Akademiska ska leda nya centrumbildningar24.11.2025 09:12:04 CET | Nyheter
Preventiv psykiatri och kvinnors hälsa i ett livsloppsperspektiv är fokus för två nya centrumbildningar i Uppsala som får långsiktigt forskningsstöd från Forte (Forskningsrådet för Hälsa, arbetsliv och välfärd). Totalt tilldelas de nya centren 119 miljoner kronor, bidrag som täcker finansiering under de sex första åren. De kommer organisatoriskt att tillhöra Uppsala universitet och ledas av överläkare på Akademiska sjukhuset.
Diabetesforskare på Akademiska tilldelas prestigefyllt pris16.11.2025 10:00:00 CET | Nyheter
Per-Ola Carlsson, överläkare och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, har tilldelats priset Innovation in Science and Technology Award av den amerikanska välgörenhetsorganisationen Beyond Type 1. Organisationen arbetar globalt för att göra livet bättre för människor som lever med diabetes, bland annat genom utbildning.
Akademiska sjukhuset: Sök vård som vanligt6.11.2025 09:33:19 CET | Pressmeddelande
Efter gårdagens nyhet om tre misstänkta fall av mordförsök på Akademiska sjukhuset i Uppsala genomför nu sjukhuset ett antal säkerhetsskapande och trygghetsskapande åtgärder. Ingen patient med behov av vård ska undvika att söka vård.
Njurtransplantation: Akademiska får prestigefyllt uppdrag att utbilda europeiska transplantationsläkare6.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Transplantationsenheten vid Akademiska sjukhuset har fått det prestigefyllda uppdraget att utbilda europeiska transplantationsläkare i att utföra de mest avancerade njurtransplantationerna. Det är ett av få europeiska centra som blivit utvalda av European Society of Transplantation, vilket är ett erkännande av Akademiska sjukhusets ledande ställning inom området och den unika kompetens som byggts upp gällande transplantationer av njursjuka patienter med utmanande immunologi.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum