Lågkonjunkturen varar in i 2025

Den svenska ekonomin var motståndskraftig i räntehöjningscykelns inledning. Men nu kommer effekterna av höjda räntor, som vanligt med viss fördröjning. Hushållens konsumtion och bostadsinvesteringarna sjunker. Företagens framtidsutsikter är kraftigt nedpressade. Vart fjärde företag ser risk för varsel. Svensk ekonomi kommer att utvecklas negativt under 2023 (-0,9 procent) och öka långsamt under 2024 (0,9 procent). Lågkonjunkturen varar in i 2025.

– Både företag och hushåll har det tufft med höga räntor och stigande priser. Räntehöjningarnas effekter kommer med fördröjning. Det kommer bli tufft fram till 2025. Sverige har dessutom Europas lägsta tillväxt. Nu krävs starkt tillväxtfrämjande reformer. Vi behöver väsentligt kortade tillståndsprocesser, högre tempo i elektrifieringen och säkrad kompetensförsörjning, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Allt talar nu för att inflationen har toppat både i Sverige och internationellt. Råvarupriser har vänt ned. De så kallade baseffekterna (jämförelser med redan höga prisnivåer) och ansvarsfulla kollektivavtal bidrar i Sverige till fallande inflation. De kraftigt stigande räntorna pressar ner efterfrågan. Inflationen bedöms hamna under målet redan 2024. Detta gör att styrräntan kommer att sänkas ned till två procent redan under nästa år.

– Inflationen har bitit sig fast längre än vad många trodde. Men effekterna av de tidigare utbudschockerna kommer med fördröjning. Nu talar allt för att de fallande inflationssiffrorna i mars är början på en rejäl nedgång. Riksbanken måste ha is i magen. Jag är minst lika orolig för konjunkturen som för inflationen, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Det finns en omfattande strukturell utmaning på svensk arbetsmarknad. Arbetslösheten väntas stiga från redan höga nivåer, till över åtta procent. Men arbetslöshetssiffrorna säger inte allt. Sverige har också en mycket stor grupp, en fjärdedel av den arbetsföra befolkningen, som inte är självförsörjande. Många i gruppen fastnar i långvarigt utanförskap.

– Det omfattande utanförskapet är ett stort personligt problem för dem som drabbas och ett stort problem för statsfinanserna. Med reformer som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden kan fler gå från bidrag till egen försörjning. Nystartsjobben har haft en positiv effekt. Sänkta skatter på låga inkomster, liksom etableringsjobb, vore viktiga för att fler ska gå från bidrag till egen försörjning, säger Sven-Olov Daunfeldt.