Ny vitbok gör politiken svaret skyldig: Halvera inkomstgapet till 2030

Vitboken tar sin utgångspunkt i Sveriges jämställdhetspolitiska delmål om ekonomisk jämställdhet och i regeringens egen jämställdhetsanalys i bilaga 3 till höstbudgeten. Inkomstgapet analyseras utifrån fyra huvudområden: arbetsinkomster, kapitalinkomster, transfereringar och skatter. Varje område belyses av ledande forskare: Anne Boschini, Jesper Roine, Åsa Gunnarsson, Ann-Zofie Duvander och Åsa Lundqvist.

Deras samlade slutsats är att dagens politik inte räcker för att minska gapet. Målen finns, men genomförandet saknas.

– Sverige har haft ett uttalat mål om ekonomisk jämställdhet i 20 år, men inkomstgapet ligger kvar på samma nivå. Den här vitboken gör politiken svaret skyldig. Om vi vet varför gapet består, då vet vi också vad som krävs för att halvera det till 2030, säger Camilla Wagner, ordförande i Fredrika Bremer-förbundet.

Ett system som belönar ojämställdhet
Vitboken visar att inkomstgapet inte kan förklaras av enskilda val, utan av system som ger olika utfall för kvinnor och män trots samma arbete, samma utbildning och samma ansvar.

Föräldraförsäkringen är ett tydligt exempel. I dag tar mammor ut 69 procent av dagarna med föräldrapenning och ännu fler obetalda dagar. Familjen med en polis, en sjuksköterska och två barn, som regeringen själv använt som exempel när de presenterade höstbudgeten, illustrerar problemet.

Även när de har samma lön förlorar kvinnan betydligt mer än mannen när föräldraledigheten fördelas som idag. Hon tappar mer i inkomst, mer i pension och får sämre ekonomisk trygghet genom livet.

– Det här är inte ett familjeproblem. Det är ett systemfel. När staten använder samma hushåll som exempel i sin budget måste vi också våga visa vad siffrorna innebär i verkligheten. I dag subventionerar vi ojämställdhet, säger Camilla Wagner.

Kapitalet är den blinda fläcken
En central slutsats i vitboken är att kapitalinkomster spelar en allt större roll för ekonomisk ojämlikhet. Kvinnor äger mindre, sparar mindre och tar del av betydligt mindre kapitalavkastning än män.

Samtidigt beskattas kapital lägre än arbete, vilket förstärker skillnaderna ytterligare. Skattesystemets påstådda könsneutralitet får i praktiken könsskev effekt.

– Kapital beter sig som vatten, det följer minsta motståndets väg. Så länge våra regler lägger mer motstånd i kvinnors väg än i mäns kommer kapital, makt och trygghet främst att komma män till gagn. Om Sverige menar allvar med ekonomisk jämställdhet måste kapitalet in i politiken på riktigt, säger Camilla Wagner.

20 reformer som kan halvera gapet
Vitboken presenterar 20 konkreta reformförslag som tillsammans pekar ut en möjlig färdplan fram till 2030. Några av förslagen är:

• Höj ersättningen i föräldraförsäkringen till 120 % av SGI

• Avskaffa lägstanivådagar 

• Riktade insatser för kvinnors företagande

• Stärkt Diskrimineringsombudsman uppdrag med tydliga sanktionsmöjligheter

• Återupprätta könsuppdelad statistik över ägande, tillgångar och kapitalinkomster

• Rikta insatser för kvinnors företagande

• Systematisk jämställdhetsanalys i all skattepolitik

Vitboken lyfter också inspirerande exempel från andra länder, där politiska reformer på familjeområdet, skatteområdet och kapitalmarknaden har minskat både inkomstgap och pensionsgap.

– Det finns en missuppfattning att en satsning på jämställdhet skulle vara kostsam. Det stämmer inte. Jämställdhet leder, tvärtom, till högre tillväxt. Vi har inte råd att låta bli, säger Camilla Wagner.

För mer information och för att ladda ned vitboken "Därför blir män rikare än kvinnor":
fredrikabremer.se

Kontakt:
Camilla Wagner
ordförande, Fredrika Bremer-förbundet
070-090 11 57
camilla.wagner@fredrikabremer.se

Fredrika Bremer-förbundet är en ideell organisation med syfte att förverkliga jämställdhet mellan kvinnor och män med samma möjligheter, skyldigheter och rättigheter i hem, yrkesliv och samhälle. Förbundet, som är Sveriges äldsta kvinnoorganisation, grundades 1884 och är partipolitiskt och religiöst obundet.