Ny rapport: Sverige eldar för kråkorna

– Det finns en enorm outnyttjad resurs i dagens ineffektiva energianvändning i Sverige. Inte ens de största vindkraft- eller kärnkraftsprojekt kan på långa vägar bidra med så mycket el och så snabbt som energieffektivisering kan. Det kanske är tråkigare politik att täta fönster eller byta fläktar i stället för att bygga nya kraftverk, men det är mycket mer effektivt, billigare och snabbare med sådana åtgärder, säger Karin Lexén generalsekreterare Naturskyddsföreningen.

Energieffektivisering måste enligt Naturskyddsföreningens rapport ”Energieffektivisering först – sluta elda för kråkorna!” vara en grundläggande utgångspunkt för den svenska energipolitiken. Energieffektivisering är i många fall både snabbare och billigare än utbyggnad av ny energiproduktion. Men den svenska energipolitiken har under lång tid handlat oproportionerligt mycket om hur ny energiproduktion och infrastruktur ska byggas, i stället för hur energianvändningen kan påverkas. Det har resulterat i att Sverige har näst sämst politik för energieffektivisering i hela EU.

Sverige har den tredje högsta energianvändningen per capita i EU. Det beror främst på att den tunga industrin – särskilt pappers- och massaindustrin – använder energi ineffektivt.  För varje KWh som används inom industrin produceras varor för ett mindre värde än andra EU-länder. Samtidigt förbrukar svenskarna nästan dubbelt så mycket hushållsel som genomsnittseuropéer.

Förklaringen ligger inte i att vi bor i ett kallt och avlångt land, utan på decennier av låga elpriser och bristande politik för energieffektivisering, vilket har gjort att incitamenten för att spara på energi länge har varit låga. Även om energikostnaderna kan vara höga under vissa perioder är det ett faktum att svenska hushåll är de som lägger minst andel av sina totala utgifter på energi, om vi bortser från transporterna, i hela unionen. Samtidigt betalar den tunga industrin i Sverige ingen eller mycket begränsad energiskatt.

Inom EU ska energieffektivitet enligt nya regler vara högsta prioritet i all politikutformning. Det slogs fast 2023, när EU-kommissionen uttalade att unionens strategi om energieffektivisering bygger på ”principen om energieffektivisering först” (EE1). Men Sverige har missat deadline för genomförande av direktivet.

– Det är oansvarigt och märkligt att regeringen inte tar vara på den stora potential som ligger i energieffektivisering. Det finns så mycket att vinna på det. Vi måste sluta slösa på energi och i stället se till att EU:s princip om att ”energieffektivisering först” blir verklighet i Sverige. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för både behovet och genomförbarheten av en sådan kursändring, säger Karin Lexén.

Enligt Naturskyddsföreningen kommer elanvändningen att behöva öka för att ersätta och fasa ut fossila bränslen, samtidigt som den totala energianvändningen behöver minska. För att det ska vara möjligt behöver energianvändningen moderniseras och effektiviseras.

I rapporten presenteras fem krav på regeringen:

1.Inför omgående principen om energieffektivisering först i svensk lagstiftning
2. Slopa ”planeringsmålet” om minst 300 TWh till 2045
3.Säkerställ efterlevnad med energianvändningsmålet från EED  
4.Inför ett ambitiöst mål för energitillräcklighet för att skapa en strukturerad minskning av energianvändningen samtidigt som energifattigdom utplånas
5. Stärk incitamenten för energibesparingsåtgärder (se Naturskyddsföreningens rapport Rättvis klimatomställning i praktiken)

I rapporten görs även en gedigen statistikgenomgång och granskning av den svenska effektiviseringspolitiken.