Så driver vi utveckling mot rättvis öppen publicering

Parallellt med de prenumerationsbaserade tidskrifterna finns det också tidskrifter som finansieras av författaravgifter. Under en rad år har Vetenskapsrådet, via överenskommelser med Kungliga biblioteket, betalat en del av författaravgifterna till ett antal helt öppna tidskrifter som använder sig av denna så kallade APC-modell (Article Processing Charges).

Men det finns en risk med APC-modellen. När avgifter för publicering är tidskriftens huvudsakliga inkomstkälla kan ekonomiska hänsyn ta överhanden. Det kan påverka kvaliteten negativt, till exempel genom att de forskningsresultat som publiceras i tidskriften är otillräckligt granskade. Det finns därmed anledning att utvärdera effekterna av stödet till tidskrifter som finansieras med författaravgifter.

När avgifter för publicering är tidskriftens huvudsakliga inkomstkälla kan ekonomiska hänsyn ta överhanden.

Tillsammans med flera andra statliga forskningsfinansiärer arbetar vi idag med en finansieringsmodell som kallas för diamant öppen tillgång (Diamond Open Access). Denna modell innebär att varken läsare eller författare betalar. Modellen bygger i stället på att en organisation – till exempel en forskningsfinansiär eller ett lärosäte – står för kostnaden för publicering.

Ett viktigt initiativ inom denna form av öppen tillgång är publiceringsplattformen Open Research Europe (ORE). Det är en öppen plattform utan författar- eller läsavgifter. Idag finansieras plattformen av EU-kommissionen, och från och med 2026 även av forskningsorganisationer i flera europeiska länder. Forskare i dessa länder får därmed möjlighet att publicera genom ORE. I Sverige kommer Vetenskapsrådet tillsammans med Formas och Forte stå för det ekonomiska stödet. Dessutom medverkar Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Kungliga biblioteket i utvecklingen av ORE och i planeringen av plattformens framtid.

Denna modell innebär att varken läsare eller författare betalar.

Två andra initiativ som Vetenskapsrådet stödjer, och som också bygger på att en organisation står för publiceringskostnaderna, är Kriterium och ”Svensk nod för diamant öppen tillgång”. Med hjälp av Kriterium kan forskare publicera vetenskapliga böcker med vetenskaplig granskning och öppen tillgång. Syftet med ”Svensk nod för diamant öppen tillgång” är att skapa bättre förutsättningar för forskare att publicera i icke-kommersiella vetenskapliga tidskrifter och böcker i Sverige.

Parallellt med arbetet att främja öppen tillgång deltar vi också aktivt i det internationella arbetet med att ta fram en gemensam överenskommelse om ansvarfull bedömning av forskning, CoARA (Coalition for Advancing Research Assessment), som syftar till att säkerställa att forskare belönas för sina faktiska forskningsprestationer, och att en bredare uppsättning av forskningsresultat, praxis och processer värderas.

Bedömningen av den sökandes meriter ska göras utifrån relevansen för det aktuella forskningsprojektet

Därför har Vetenskapsrådet gjort en översyn av hur meriter hanteras i vår egen bedömning av vetenskaplig kvalitet. Våra ämnesråd och kommittéer har bidragit i arbetet, och dialog har också förts med SUHF. Detta har lett till att vår beredningsprocess har reviderats. Bedömningen av den sökandes meriter ska göras utifrån relevansen för det aktuella forskningsprojektet. Denna riktlinje minskar risken för att granskaren lägger vikten vid att bedöma meriterna utifrån i vilken tidskrift den sökande har publicerat i tidigare, eller vid antalet publiceringar.

Vetenskapsrådet ser med allvar på alla typer av forskningsfusk. Så kallade ”paper mills”, som massproducerar substanslösa, fabricerade eller felaktiga resultat är ett problem som med hjälp av AI har blivit mer påtagligt. Ett sätt att motverka denna utveckling är att arbeta systematiskt och långsiktigt med vetenskaplig meritbedömning. Vi kommer att kartlägga hur AI används i forskningsprocessen i sin helhet. Detta för att kunna ge en bild av möjligheter och risker med hur AI används och identifiera vilka AI-verktyg som kan vara relevanta för forskarna att använda.

Så kallade ”paper mills”, som massproducerar substanslösa, fabricerade eller felaktiga resultat är ett problem som med hjälp av AI har blivit mer påtagligt.

För Vetenskapsrådet är det en självklarhet att forskningsresultat ska vara öppet tillgängliga. Öppenhet är en viktig faktor för att öka spridning av forskningsresultat och för att stärka kvaliteten inom forskningen i stort. Att främja öppen tillgång till vetenskapliga publikationer är därför en central del av vårt arbete med öppen vetenskap i stort. Som forskningsfinansiär kan vi bidra på flera sätt – men för att skapa ett bättre forskningssystem måste alla aktörer hjälpas åt.

Katarina Bjelke, generaldirektör på Vetenskapsrådet