Barnombudsmannen

Barnombudsmannens årsrapport överlämnas idag till regeringen: Hur dåligt måste man må egentligen? Samhällets insatser för att främja barns psykiska hälsa

Dela

Allt fler barn uppger att de har psykiska besvär och fler barn söker kontakt med vården för psykisk ohälsa. Behandling med psykofarmaka ökar kraftigt och det är också stor skillnad i förskrivningen mellan regionerna.

Förra året fick knappt 100 000 barn vänta längre på en utredning hos barn- och ungdomspsykiatrin än vårdgarantins trettio dagar. Det är en ökning med nästan 80 procent under de senaste två åren och skillnaderna mellan regionerna är stora. Barn vittnar om lång väntan på hjälp – som i värsta fall uteblir. Konsekvenserna är bland annat försämrad hälsa, skolfrånvaro och suicidförsök.

- Resursstarka föräldrar är ofta avgörande för att barn ska få hjälp, något som barn själva också berättat för oss. Men rätten till bästa möjliga hälsa och likvärdig tillgång till vård tillkommer alla barn. Barn som är i behov av specialistvård måste kunna garanteras det. Vi vill därför se ett remisskrav till barn- och ungdomspsykiatrin i hela landet. Det handlar om att rätt barn ska få rätt vård i rätt tid, säger barnombudsman Elisabeth Dahlin.

Viktig kunskap om barns psykiska ohälsa saknas

Det saknas kunskap om den faktiska förekomsten av psykisk ohälsa bland barn. Barn behöver också själva kunskaper om psykisk hälsa, psykisk ohälsa och vart de kan vända sig för att få hjälp när de mår dåligt.

- Vi vet inte varför barn står i kö till barn- och ungdomspsykiatrin. Förskrivningen av psykofarmaka har också ökat markant de senaste åren och varierar kraftigt mellan regionerna. Det är inte klarlagt vad skillnaderna eller ökningen beror på, fortsätter Elisabeth Dahlin.

Elevhälsa och vård utifrån barns behov

I samtal med Barnombudsmannen har barn själva bland annat lyft att hjälp och stöd inte ges utifrån deras behov. Samtidigt betonar barn att delaktighet är en förutsättning för att vården ska kunna hjälpa dem på rätt sätt. För att främja den psykiska hälsan måste stöd, vård och behandling samordnas med barnet i centrum. Alla barn ska kunna erbjudas viss behandling i skolan. Det krävs en elevhälsa som utgår från barns behov, som kan fånga upp barn tidigt och erbjuda behandling vid lättare psykisk ohälsa.

- Om vi på allvar ska kunna främja barns psykiska hälsa måste vi lyssna på barn själva. Det krävs ett systematiskt arbete där barn ses som självklara experter på sina egna problem. De måste också vara delaktiga i hur lösningarna utformas. Barn efterfrågar till exempel en elevhälsa som finns till för dem och som möter deras behov, avslutar Elisabeth Dahlin.

    Barnombudsman Elisabeth Dahlin avslutar sin tjänst torsdagen den 29:e februari. Hon tillträdde 2018 och detta är den sjätte årsrapporten som överlämnas till regeringen under hennes tid som myndighetschef.

    Rekommendationer till regeringen

    Öka kunskapen om barns psykiska ohälsa

    Barn behöver kunskaper om psykisk hälsa, psykisk ohälsa och vart de kan vända sig för att få hjälp när de mår dåligt. Begrepp och definitioner som utgår från barns eget perspektiv måste utvecklas. Det är grundläggande för att förekomsten av psykisk ohälsa hos barn och dess bakomliggande orsaker ska kunna klarläggas. Barns egna erfarenheter är viktiga och måste tillvaratas.

    Barnombudsmannen rekommenderar regeringen att vidta åtgärder för att:

    > Revidera begrepp och definitioner för barns psykiska ohälsa som inkluderar barns eget perspektiv.

    > Kartlägga och utvärdera hur och varför psykofarmaka till barn förskrivs och huruvida läkemedelsbehandling kombineras med andra insatser.

    > Utreda orsakerna till att barn står i kö till barn- och ungdomspsykiatrin. Kunskaperna ska användas för att utveckla tidiga och lättillgängliga insatser för barn.

    > Införa psykisk hälsa som en obligatorisk del av läroplanen för samtliga skolformer.

    > Säkerställa barnanpassad information om vart barn kan vända sig för stöd, vård och behandling när de mår psykiskt dåligt.

    Förebygg psykisk ohälsa hos barn

    De första levnadsåren lägger grunden för en god psykisk hälsa i livet. Anpassat och likvärdigt stöd till föräldrar är viktigt för att förebygga att barn far illa. För att tillgodose barnets rätt till bästa möjliga hälsa måste alla barn garanteras hälsouppföljningar och skydd från våld. En fullföljd skolgång är en stark skyddsfaktor mot utsatthet senare i livet. Barnets rätt till stöd och anpassningar i förskola och skola måste säkerställas så att barn har förutsättningar att lyckas i skolan.

    Barnombudsmannen rekommenderar regeringen att vidta åtgärder för att:

    > Erbjuda ett målgruppsanpassat föräldraskapsstöd med likvärdig tillgång i hela landet som:

    • Bygger på evidensbaserade metoder där barn görs delaktiga i utvärdering och uppföljning av insatserna.
    • Inkluderar kunskap om barns psykiska hälsa och hur den kan främjas.
    • Inkluderar kunskap om alla former av våld och strategier för hur det undviks.

    > Stärka barnets rätt till extra anpassningar och särskilt stöd i samtliga skolformer inklusive fritidshem. Förtydliga skollagen genom att:

    • Tydliggöra kraven på att extra anpassningar och särskilt stöd kontinuerligt följs upp och utvärderas.
    • Förstärka barnets rätt till särskilt stöd i förskolan.

    > Införa krav på skolhuvudmän att varje skola tar fram en plan för att förebygga problematisk skolfrånvaro. Arbetet ska följas upp och utvärderas regelbundet. Barn ska vara delaktiga i arbetet.

    > Införa obligatoriska hälsouppföljningar för alla barn. Barnets utsatthet för alla former av våld ska alltid undersökas.

    Stärk barnets rätt till vård och behandling vid psykisk ohälsa

    Alla barn har rätt till en god psykisk hälsa och likvärdigheten i vården måste säkerställas. För att främja den psykiska hälsan ska stöd, vård och behandling samordnas med barnet i centrum. Barn som behöver specialistvård måste garanteras det och alla barn ska kunna erbjudas viss behandling i skolan.

    Barnombudsmannen rekommenderar regeringen att vidta åtgärder för att:

    > Ge alla barn möjlighet till viss behandling genom elevhälsan.

    > Införa remisskrav till barn- och ungdomspsykiatrin i hela landet.

    > Utreda om sammanhållna barnjournaler med dokumentation från olika aktörer kan införas.

    > Tydliggöra ansvaret för hälso- och sjukvården för barn i samhällsvård och säkerställa barnets tillgång till vård.

    Här finns rapporten att ladda ned.

    Kontakter

    Om oss

    Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. 

    Barnombudsmannen ska bilda opinion för barns rättigheter och bevaka hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Vi ska uppmärksamma brister i tillämpningen av barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar.

    Följ Barnombudsmannen

    Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

    Senaste pressmeddelandena från Barnombudsmannen

    Barnombudsman Juno Blom i Almedalen19.6.2025 10:05:00 CEST | Pressmeddelande

    Barnombudsman Juno Blom medverkar i Almedalsveckan och deltar i en rad seminarier. Hon kommer bland annat att diskutera hur Sverige kan bli bättre på att se till att barn som utsätts för våld ska få stöd och skydd. – Över 200 000 barn i Sverige lever med våldsutsatthet i hemmet. Vi måste lyssna till barns berättelser om deras egen våldsutsatthet och förstå hur samhället brister i att ge dem rätt insatser tidigt i livet. Detta kommer jag att uppmärksamma vid politikerveckan, säger Juno Blom. För att lyckas stoppa våldet som barn utsätts för krävs att det finns strukturer som säkerställer att alla barn fångas upp tidigt och får det stöd de behöver och har rätt till. Barnombudsmannen driver bland annat att samhället ska: Identifiera våldsutsatthet och andra riskfaktorer och ge barn stöd tidigt. Inför obligatorisk screening för trauma hos barn. BVC bör bli obligatoriskt för alla barn i Sverige samt utveckla BVC:s hembesöksprogram. Ett urval av aktiviteter där Juno Blom deltar: 23 juni kl.

    Barnombudsmannens årsrapport 2025: "Ni måste hinna före" skildrar allvarliga brister i samhällets hantering av frihetsberövade barn28.3.2025 06:00:00 CET | Pressmeddelande

    "Vi är väl medvetna om att vi har begått brott, gjort fel och avtjänar vårt straff. Vi ska inte behöva knäckas och förnedras också." Barnombudsmannens årsrapport 2025, "Ni måste hinna före" bygger på djupintervjuer med 88 frihetsberövade barn och unga samt en enkät med erfarenheter från 543 frihetsberövade barn och unga. Rapporten ger en unik inblick i deras uppväxtvillkor, erfarenheter av frihetsberövandet och deras tankar om framtiden.

    Barnombudsmannen kräver svar om att kriminella driver HVB-hem1.9.2024 10:54:00 CEST | Pressmeddelande

    Flera HVB-hem drivs av kriminella nätverk och har anställt kriminella enligt en ny rapport från polisen. - Att kriminella styr HVB-hem är inget annat än ett haveri och ett gigantiskt svek mot samhällets mest utsatta barn, säger Juno Blom, barnombudsman. Barnombudsmannen kallar tillsynsmyndigheten IVO till sig för överläggning om vad som görs för att stoppa missförhållandena på HVB-hemmen. Att det finns stora brister på HVB-hem är väl känt sedan lång tid.

    I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

    Besök vårt pressrum
    World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye