Sylvia Schwaag Serger: Den ultrasnabba teknikutvecklingen förändrar allt – hur möter vi den?

“Throw out the box and encourage brain circulation!” Så sammanfattar jag ett av ekonomipristagare Joel Mokyrs resonemang i ett samtal på IVA förra söndagen. Joel Mokyr talade om hur små länder kan hävda sig i den globala konkurrensen: tänk inte utanför boxen, utan kasta ut boxen! Och uppmuntra till utbyte av idéer – till studier och arbete utomlands. Och våga vilja attrahera talanger!

Joel Mokyr talade också om hur progressiva samhällen ser teknologisk och vetenskaplig utveckling som något positivt och önskvärt för samhällets framsteg. En kultur där innovation, experiment och kunskap värderas högt, vilket i sin tur driver ekonomisk tillväxt och välstånd.

På frågan vad som karakteriserar vår samtid svarade Joel Mokyr att den snabba och disruptiva teknikutvecklingen som vi ser idag är fundamentalt annorlunda än allt vi tidigare upplevt. “On every dimension you can think of; life today, on this planet, is so radically different than what it has been in the past”.

Som ekonomhistoriker håller jag med. Det är alltid svårt att analysera sin egen samtid och sätta vår egen tid i ett perspektiv. Men ni som brukar läsa mina texter känner igen budskapet. Den ultrasnabba teknikutvecklingen omkullkastar allt vi tidigare har hållit för sant. Den tid vi lever i nu är unik och går inte att jämföra med något vi tidigare sett. Det ställer väldigt tuffa krav på beslutsfattare här och nu – inte bara politiker, utan även rektorer för lärosäten, företagsledare och myndighetschefer. 

Sverige är EUs mest innovativa land, vi har flest enhörningar per capita efter Silicon Valley och vi har högt arbetskraftsdeltagande och väldigt låg statsskuld. Men vi har samtidigt svajande produktivitet, stora bekymmer i skolan, gängkriminalitet och en ökande arbetslöshet. Nu står valrörelsen för dörren och min förhoppning är att våra partier och politiker ser de långa linjerna och tar ansvar för Sveriges utveckling bortom den närmaste mandatperioden. 

Tidigare har jag ställt mig frågan om inte Sverige skulle ha en teknikminister. Jag vet inte om just en teknikminister är det avgörande kortet, men jag skulle önska en större förståelse för teknikens otroligt viktiga roll i att skapa tillväxt och ett hållbart och säkert samhälle.

”Jag är mer rädd för gammal teknik än ny teknik” var det någon som sade. Jag håller självfallet med, men vi måste vara beredda på att när ny teknik introduceras skakas samhällen om. Yrken försvinner och andra tillkommer. Joel Mokyr pratade om hur ett helt yrke ('scribes' dvs de som transkriberade texter för hand) decimerades på kort tid när tryckpressen spred sig genom Europa på 1400-talet.

Numera talar man om ”AI-utsatta yrken”, exempelvis kodare och systemvetare. Stanfordekonomen Erik Brynjolfsson talade om detta när han gästade IVA i augusti och i sin studie ”Canaries in the coal mine” skriver han att AI slår hårdast mot yngre och nyanställda. I USA har AI-utsatta yrken redan minskat de yngres anställningar med uppemot 20 procent.

I sammanhanget är det livslånga lärandet otroligt viktigt. Behovet av ständig fortbildning för yrkesverksamma personer – inte minst ingenjörer ökar i takt med teknikomvandlingen och de stora samhällsförändringar som klimatomställningen och det försämrade säkerhetsläget. 

Idag är varken lärosätenas uppdrag eller struktur riggade för att möta dessa behov. Det saknas flexibilitet, tydliga processer och tillräcklig volym, och det är svårt för yrkesverksamma att hitta och delta i relevanta kurser. Det handlar också om bristande incitament för lärosätena, något som jag också brottades med under min tid som prorektor på Lunds universitet. KTH publicerade nyligen en rapport  av professor Gunnar Karlsson som lyfter vikten av ett livslångt lärande. Rapporten föreslår en rad intressanta förändringar hos lärosätena för att bryta dödläget. Bland annat att hela kursutbudet ska göras tillgängligt för yrkesverksamma, nu direkt. IVA välkomnar detta förslag och hoppas på fullt i de digitala bänkraderna kommande terminer. 

/professor Sylvia Schwaag Serger, vd IVA

Om Sylvia Schwaag Serger

Sylvia Schwaag Serger är vd för IVA och professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Sylvia är en av Sveriges mest erfarna röster inom innovation, teknik och samhällsutveckling. Hon har en gedigen internationell bakgrund och är en efterfrågad expert i medier kring Sveriges konkurrenskraft, framtidens industri, AI, ekonomisk historia och Kina. Vill du komma i kontakt med Sylvia Schwaag Serger så är du välkommen att kontakta IVAs pressansvarig per.andersson@iva.se, 072-071 39 73. Här kan du läsa mer om Sylvia Schwaag Serger 

Tidigare vd-ord: 

Behöver Sverige en Teknikminister?: När över hundra riksdagsledamöter samlas på IVA för att diskutera vetenskap och framtid, väcks frågor om teknikens roll i demokratin. 

Om osäkerhet: Därför behöver Sverige en vision för teknik och innovation i en osäker värld. 

Axel Oxenstierna 2.0: Sveriges styrka ligger i våra effektiva och transparenta myndigheter – en ofta förbisedd motor för innovation och konkurrenskraft. Men i en tid av krig, osäkerhet och snabb teknikutveckling krävs en ”Axel Oxenstierna 2.0”. 

Drivkrafter bakom ekonomisk tillväxt: Här är årets guldmedaljörer som IVA hyllar för deras banbrytande insatser – från gruvindustri och internetutveckling till forskning som räddar liv. Samtidigt pekar IVA ut vägen mot Sveriges framtida teknikledarskap med satsningar på AI och innovation.

Om vetenskapens värde: Hur står sig Sverige i den globala teknikracet? En unik rapport från IVA avslöjar vår position inom 48 strategiska tekniker – från kvant och AI till 6G – och varför detta är avgörande för framtidens innovation.

Prenumerera på IVAs nyhetsbrev

Nyhetsbrevet Aktuellt från IVA skickas varannan tisdag (udda veckor) och ger dig senaste nytt om vad som händer på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), aktuella seminarieinbjudningar, nya IVA-rapporter och andra nyheter och artiklar. 

Registrera dig som prenumerant