När ingen finns kvar – så tas dödsboet om hand utan anhöriga

Att lämna kvar något till sina anhöriga kan för många kännas självklart. Det kan handla om allt från släktklenoder och sommarstugan till sparat kapital. Men för den som inte har några närstående kan frågan om vad som händer med arvet både väcka en känsla av tomhet och funderingar kring vad man lämnar efter sig, och till vem.

- En vanlig missuppfattning är att arvet går till mer avlägsna släktingar som kusiner när det inte finns föräldrar, syskon, partner eller barn som kan ärva. Men enligt lag är det enbart personer i de tre så kallade arvsklasserna som ärver, det vill säga barn och barnbarn, föräldrar och syskon samt far- och morföräldrar och deras barn. Mer avlägsna släktingar kan bara ärva om man skrivit in dem i ett testamente, annars går arvet till Allmänna arvsfonden. För de som saknar nära anhöriga har det blivit allt vanligare att testamentera till något som haft betydelse under livet, till exempel en välgörenhetsorganisation, en förening eller ett kulturprojekt man brinner för, säger Arne Larsson, senior jurist på Familjens Jurist.

När det saknas anhöriga handlar det inte bara om att bestämma vem som ska ärva – många vill också vara säkra på att deras önskemål om specifika föremål och minnen eller sin begravning blir kända. Det många inte tänker på är att beroende på vad önskemålen gäller kan det vara olika dokument som behövs, och ibland blandas dessa ihop. I ett testamente reglerar man vem som ärver vad och i sitt Vita Arkiv kan man skriva ned sina önskemål inför begravningen och andra praktiska frågor efter sin bortgång.

- När det inte finns några anhöriga blir Vita Arkivet extra värdefullt. Vi ser ofta att små men viktiga detaljer annars riskerar att gå förlorade, som vilken musik man vill ska spelas på begravningen eller om ens dagböcker ska läsas eller brännas. Bra att tänka på är att man inte bör skriva önskemål om sin begravning i ett testamente eftersom det ofta öppnas först efter att begravningen har ägt rum och ens önskemål då riskerar att missas. Just därför är det klokt att ha båda på plats, särskilt om man inte har anhöriga, säger Conny Sohlberg, begravningsentreprenör på Fonus.

Det händer med dödsboet när ingen anhörig finns

Begravning
Om det inte finns någon anhörig ansvarar kommunen för att en enkel men värdig begravning ordnas, med hjälp av en begravningsbyrå som sköter ceremonin och det praktiska. Finns ett Vita Arkiv skickas information om det till dödsboets adress när dödsfallet har registrerats. Om kommunen planerar begravningen tar de vanligtvis även hand om bostaden och posten, vilket gör att informationen om Vita Arkivet ändå når fram.

Bouppteckning
Socialnämnden ansvarar för att genomföra bouppteckning om ingen anhörig finns eller kan genomföra den. Det är en juridisk handling som visar vilka tillgångar och skulder den avlidne hade, och den måste upprättas innan dödsboet kan avslutas.

Sökning efter arvingar
Finns det några oklarheter kring arvingar gör Skatteverket en offentlig efterlysning av eventuella släktingar som kan ha rätt till arvet. Syftet är att ge okända arvingar möjlighet att höra av sig innan tillgångarna förs vidare i processen.

Beslut om arvet
När bouppteckningen är klar påbörjas dödsboavvecklingen, där dödsboets tillgångar och skulder hanteras. Det kan handla om att sälja bostad, säga upp avtal, avsluta konton och betala eventuella skulder. Därefter görs ett arvskifte, vilket innebär att tillgångarna delas upp mellan arvingarna. Om det inte finns några släktarvingar eller testamentstagare tillfaller tillgångarna Allmänna arvsfonden. Fonden förvaltas av Kammarkollegiet och används för att stötta projekt som stöttar barn, unga och personer med funktionsnedsättning. Föreningar och organisationer i hela landet kan ansöka om stöd för att genomföra viktiga utvecklingsprojekt som annars inte hade blivit av.    

Överklagande
Skatteverkets beslut om bouppteckning eller arvsrätt kan överklagas till förvaltningsrätten. Det kan exempelvis bli aktuellt om någon anser sig ha rätt till arvet men inte finns upptagen i bouppteckningen, eller om det finns oklarheter kring hur tillgångarna fördelats.