Ökning av skador på kulturlämningar i skogen

– Förstörda kulturlämningar växer inte tillbaka. Centrala delar i historien om Sverige och berättelsen om människors liv och landskap naggas hela tiden i kanten eller försvinner för alltid, säger Michael Lehorst, kulturmiljöspecialist på Skogsstyrelsen.

För första gången på några år ökar nu skadefrekvensen på de kända kulturlämningarna i skogen. Det gäller både de kulturlämningar som omfattas av kulturmiljölagen som fornlämningar, och övriga kulturhistoriska lämningar som omfattas av skogsvårdslagen.

Totalt har 18 procent av de kulturlämningar som finns där skogsbruk bedrivits under året skadats eller skadats grovt – en ökning med 8 procentenheter sedan 2024. Om även annan påverkan, som lättare körskador, ris och grenar som lämnats kvar på lämningen och tryckskador inkluderas är 38 procent av kulturlämningarna påverkade eller skadade.

– Det är dystra siffror vi ser. En huvudorsak till skadorna på fornlämningarna är att länsstyrelsernas beslut enligt kulturmiljölagen om miljöhänsyn och tillstånd till skogsbruksåtgärder i fornlämningarna inte följs. Instruktionerna i besluten är tydliga. Anledningarna till att besluten inte följs kan vara flera, men vi och länsstyrelsen behöver utvärdera detta tillsammans med skogsägarna och skogsföretagen som utför åtgärderna, säger Michael Lehorst.

Markberedning orsakar flest skador

De vanligaste orsakerna till skador är körskador från skogsmaskiner och markberedning. Markberedning fortsätter att vara den enskilt största orsaken till skador på kulturlämningar. Inventeringen visar att andelen kulturlämningar med skada eller grov skada på grund av markberedning uppgår till 10 procent. Den näst vanligaste orsaken till skador är körskador som står för 5 procent. Sedan kommer vindfällda träd och avverkningsrester på vardera 3 procent.

Kunskap om kulturmiljöer viktigt

För att minska skadorna på kulturlämningar är det enligt Skogsstyrelsen viktigt att skogsägare och skogsföretag i samverkan med Skogsstyrelsen ökar sin kunskap om kulturmiljöer och den hänsyn som miljöerna behöver.
– Skogsstyrelsen är övertygad om att rätt kunskap om kulturvärdena i den egna skogen och om den miljöhänsyn de behöver, också i skogsföretagen, är en god grund att stå på för rätt miljöhänsyn, säger Michael Lehorst.

Mer om undersökningen:

Mer skador på kulturlämningar 2025 - Skogsstyrelsen

Kontakt:

Michael Lehorst, kulturmiljöspecialist Skogsstyrelsen, 010-172 17 69, michael.lehorst@skogsstyrelsen.se

Skogsstyrelsens presstjänst: 010-172 10 04, presstjanst@skogsstyrelsen.se
år presstjänst är tillgänglig vardagar kl. 8.00–16.30

Det kan skogsägare göra för att minska skadorna i kulturmiljöer:

1. Ha kunskap om de kulturvärden som finns i och i anslutning till skogsinnehavet och vilken miljöhänsyn som behöver tas.

2. Skriv in kunskapen om kulturvärdena och miljöhänsynen i skogsbruksplanen och traktdirektivet.

3. Se till att kunskapen om kulturvärdena och miljöhänsynen går vidare till de som utför skogsbruksåtgärder i skogen.

Mer fakta:

Kulturmiljöer i skogen kan utifrån lagskydd delas in i två kategorier

• fornlämningar som omfattas av kulturmiljölagen (1988:950) och
• övriga kulturhistoriska lämningar och biologiskt kulturarv som omfattas av hänsynsreglerna i 30 § skogsvårdslagen (1979:429).

Fornlämning är ett skydd enligt kulturmiljölagen. Skyddet omfattar kulturlämningar efter äldre tiders bruk innan år 1850 och den omgivande miljö som lämningarna behöver för att bevaras (fornlämningsområdet).

Övriga kulturhistoriska lämningar är lämningar efter äldre tiders bruk från 1850 eller senare. De omfattas av skogsvårdslagen.

Skogsvårdslagen omfattar också det biologiska kulturarvet i skogen. Exempel på detta arv är arter, biotoper, bestånd gynnade och präglade av skogsbete eller hamlingsträd samt vårdträd i mark som tidigare varit inägomark.