Från vision till handling – fortsatt satsning på psykisk hälsa

Det handlar om vårt eget välmående, om våra barn, vänner och kollegor. När fler mår bra stärks både individer och samhället. En stor majoritet (84 procent) av befolkningen upplever ett gott psykiskt välbefinnande. Det betyder i stora drag att man upplever att man i huvudsak mår bra och att positiva känslor överväger, att man känner tillhörighet och kan lösa problem som uppstår i vardagen. 

Men samtidigt finns det data som visar att grupper inom unga och äldre inte mår så bra. Det gäller särskilt personer under 30 år och över 85 år, enligt ny statistik. 16 procent av 16–29 åringarna uppger svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Drygt 8 procent i den gruppen har hämtat ut antidepressiva läkemedel. I åldersgruppen 85 år och äldre är det drygt 30 procent som hämtat ut antidepressiv medicin. Bland män i den åldersgruppen är också suicidtalen högre än i den övriga befolkningen.  

– Det är viktigt att stärka arbetet med främjande och förebyggande insatser för att minska risken för depression och ångest i alla åldersgrupper och även hos personer över 85 år. Förebyggande insatser kan handla om att bryta social isolering och ge stöd i att öka eller vidmakthålla fysisk och kognitiv förmåga. Primärvården och äldreomsorgen har en viktig roll i arbetet, men hur vi planerar samhället, naturupplevelser och kulturaktiviteter är också viktigt, säger Olivia Wigzell, generaldirektör Folkhälsomyndigheten.

Människors psykiska mående påverkas av många olika saker: både det som sker i våra privata liv och det som händer i omvärlden. Arbetslöshet, ekonomisk och social otrygghet samt polarisering mellan grupper är stora utmaningar jämte ekonomiska kriser, krig, pandemier och klimatförändringar.

– Hälso- och sjukvården kan erbjuda stöd, men för att vända utvecklingen behövs insatser från hela samhället. Idag präglas arbetet med psykisk hälsa av många aktörer som under lång tid gjort viktiga insatser, men ofta i stuprör, kortsiktigt och utan en gemensam målbild. Det har saknats riktning och uthållighet. Nu har vi en unik chans att göra skillnad. Att samla det engagemang som finns och dra åt samma håll, säger Björn Eriksson, generaldirektör Socialstyrelsen.

I början av året antog regeringen en ny 10-årig nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention – ”Det handlar om livet”. Målet är tydligt: ett samhälle som främjar god och jämlik psykisk hälsa, där ingen känner sig så ensam eller uppgiven att livet inte längre känns värdefullt. Strategin är ett avgörande steg – för första gången finns en gemensam nationell riktning som samlar hela kedjan: statliga myndigheter, regioner, kommuner och civilsamhällets aktörer. Strategin skapar gemensamma mål och en styrning som bygger på kunskap, långsiktighet och ett delat ansvar för att förändringen faktiskt ska bli verklighet. 

Tre områden som lyfts fram i strategin är:

•    Människor tillbringar större delen av sina dagar på arbetet eller i skolan. Där finns redan lagar som stödjer en hälsofrämjande miljö men det kan bli bättre. I skolan behövs också tidiga insatser för att upptäcka och stödja elever med psykisk ohälsa. 

•    För att minska ojämlikheter i psykisk hälsa behövs både generella och riktade insatser för grupper med ökad risk för ohälsa, där alla aktörer tar sitt ansvar. Systematiska skillnader i psykisk hälsa mellan grupper kan bara minskas om insatserna är målgruppsanpassade och samordnade.

•    Samhällets skyddsfaktorer behöver stärkas så att en meningsfull fritid, social gemenskap, tillgång till utbildning, bostad och trygga bostadsområden kan främja psykisk hälsa. 

Insatserna kommer att följas upp och utvärderas, och samarbetet med kommuner, regioner, civilsamhälle och näringsliv ska utvecklas ytterligare. Samtidigt fördelas resurser till alla dessa aktörer på ett mer samlat och strategiskt sätt än tidigare, med strategins mål i fokus.